Kristna SUND LÄRA är allt: Dekontruktions-tro vad är det och är det något som kristna borde ge sig in i?

Så jag vaknade i svinottan, före 04.00 (jag säger svinottan för jag kunde inte somna om, så jag är rätt slut redan innan lunch, och har varit det ända sedan 08.00). Skulle behöva mycket sötsaker idag, vilket jag ska låta bli då jag är diabetiker.

Så jag började i dessa morgontimmar med att checka in på Dagen, vilket jag inte alltid gör och läste hela inlägget om Dekonstruktions-tro. Tankarna förde mig till relativismen och postmodernismen, vilka redigt tidigt letade sig in i kyrkor och samfund, och förändrade evangeliet. Men det blir mer och mer svårt för oss kristna att stå emot alla nya företeelser som kommer upp i samhället och sedan in i våra kyrkor, och då också förändrar det evangelium som vi är satta att värna och skydda.

"Dekonstruktion" får olika betydelser beroende på vilket område det används inom. För våra syften – det vill säga när det gäller religiös tro – kommer vi att definiera det som att ta isär en idé, praktik, tradition, tro eller system i mindre komponenter för att undersöka deras grund, sanningsenlighet, användbarhet och inverkan.

Detta jämförs med ett hus i behov av renoveringar, och att tron när vi blir äldre har åldrats vissa delar bättre och andra sämre, och därför måste bytas ut. 1 ”

Vem skulle i sin vildaste fantasi ta vilken bok som helst av en modern författare och sedan läsa och säga, nej det här stycket gillar inte jag, det tar jag bort. Och jag gillar inte det här heller, jag skriver något bättre oh klistrar fast det ovanpå.

Om vi inte ens tänker tanken (de flesta av oss) att göra det med vilken bok som helst, varför ska vi då ens underhålla tanken på att vi kan och ska göra det med Guds heliga ord, bibeln?

När tankarna gick i gång då på morgonkvisten, och jag tänkte detta, så kom jag att tänka på en bekant som vi hade då, för många år sedan. De hade väl fått (gissar jag) en bok, i denna nämndes tomten (om jag minns rätt) Och då tomten inte var sann, så tog de markeringspenna och strök över ordet varje gång det omnämndes.

Vi gjorde andra knäppa saker, när vi var med i trosrörelsen. Så, jag tar inte upp detta med tomtar i boken, för att det paret var mera knäppa än oss andra. Men normalt så tar vi inte en bok och förändrar det som författaren har skrivit.

Det är dock exakt va dekonstruktion betyder.; Ta isär en idé eller praktik, tradition eller trossystem och omvärdera dem. Men blir det då efter vi gjort detta Guds ord?

”Dekonstruktion är inte förstörelse 1 ”

Men det är ju just vad det är. För om du bestämmer dig för att det som jag har trott hela mitt liv är fel på vissa punkter, så ändrar du ju på dem. Och det är ju bra om man som mig kommer ur ett falskt sammanhang, och korrigerar det så att det blir korrekt och i enlighet med skriften, Guds ord. Det här märktes också i Dagens reportage.

En tjej fick problem då hon var pastor på en liten ort, där hon ville föra in jämställt tänkande, lyfta fram rättvisefrågor, får man kalla Gud hon, och hur är det med hbltq frågan.

Vi ser i detta att hon hade problem med att Gud är ”i en låda”, som så många brukar säga till oss som varnar, att vi har lagt Gud i en låda. Och i det här fallet så är Gud i en låda. Eller som min gamla bibelskolelärare brukar säga, Bibeln måste ställas mot ett lod. Gud kallar sig själv för Fader, inte moder, även om han också har karaktären av en ömsint moder.

Rättvisefrågor, där finns det kanske inte någon speciell information, men det finns det helt klart när det gäller sexuell avvikelse, m.a.o. hbltq.

”Samma tjej går vidare in på att det är en brist på mångfald, och kunna ta in mångfald. Dagen”

Men som jag skrivit förr, alla är välkomna in, men samma sak gäller för oss alla, vi måste omvända oss. Det är ju själva kärnan i evangeliet. Omvänd er, för tiden är nära, det predikade profeterna i GT, Johannes döparen, Jesus och apostlarna i NT. Vi är alla syndare och synden är det som skiljer oss från Gud. Så vi kan inte leva kvar i synden, vi måste omvända oss. Och det är ju en hel lista synder som Paulus tar upp i;

1 Kor 6:9-11 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Är detta någonting som är bra för de kristna att ge sig in i? Jag skulle säga nej. Så vida som det inte hadlar om att komma ur en falsk lära, då behöver vi omvärdera och ställa det vi trott på mot vad skriften faktiskt säger. Men jag ser inte att detta kommer leda till en fast kristen tro, snarare blir det nog så att ju mer man tänker och vänder sig dekonstruktion, ju längre bort från den sanna kristna tron kommer man.

Tydligt är att Alisa Childers och Tim Barnett skrivit två böcker om ämnet, jag har inte hunnit köpa och läsa någon av dem ännu, men de är på listan över sånt jag vill köpa och läsa. Men den korta granskning av boken jag hittat är riktigt positiv till boken. Den kommer jag ta nästan hela.

Varje år verkar det finnas ett nytt topp-hot mot kristen tro i västvärlden. Utifrån har ateismen försökt förstöra kristendomen, detsamma med sexuell frihet. Senare har den progressiva kristendomen kommit in, vilket har varit ett stort hot mot den kristna tron, och nu kommer då detta; Dekonstruktionen.

Så varför är dekonstruktionen farlig för oss kristna?

När man hör människor tala om detta så låter det intellektuellt, där en person tar isär sina övertygelse, testar dem och sätter ihop dem igen på ett sätt som är mer rationellt.

Om detta vore sant så skulle det vara underbart. I verkligheten är det utsidan som smyger sig in. Idéer som hör hemma på det ateistska internet, kommer strömmande in i kyrkor och församlingar.

Egentligen är dekonstruktionen en gammal idé säger de, Även om dekonstruktion är ett nytt ord som tillämpas på tro, är det faktiskt en gammal idé. Det går faktiskt hela vägen tillbaka till Edens lustgård. … Mänsklighetens fall började inte när paret tog sin första tugga. Det vill säga, det började inte med en olydig handling. Snarare började det med en dekonstruerad idé.

Ormens fråga var utformad för att skapa förvirring, inte för att komma fram till sanningen: "Sa Gud verkligen...?"

Vi hör den typen av frågor hela tiden nu. "Lär oss Bibeln verkligen att det bara finns två kön?" Förvirring följer: "Nja, nej, det talar inte ens om kön. Det står att det finns två kön, men … hej, du har rätt! Det finns inte där! Så varför kan det inte finnas fler kön?” Plötsligt börjar idén om dussintals kön nästan bli meningsfull.

Det finns ett enkelt svar på det, och det börjar med att ifrågasätta frågan: Vad är "kön"? Var kom den idén ifrån och i vilket syfte? Dekonstruktion är ofta ett fall där människor nöjer sig med ytliga svar på frågor som själva behöver ifrågasättas.

Inte en sådan rationell standard

Detta är inte den rationella process som den påstår sig vara. Childers och Barnett visar hur "uppriktighet, inte sanning, blev det nya kriteriet för frälsning." Rörelsens motivation är långt ifrån ren:

En av huvudproblemen med dekonstruktionsexplosionen är den uppenbara agendan att dekonvertera evangelikala. Det finns otaliga plattformar dedikerade till att tillhandahålla en plats för att välkomna kristna in i dekonstruktionsprocessen. De marknadsförs som "säkra utrymmen", men i många fall är de noggrant orkestrerade för att främja en miljö av tvivel och otro.

Författarna nämner exempel efter exempel. Dekonstruktions "coach" Angela Harrington talar om att korrigera kristendomens "obalans av makt" - i alla vanliga kategorier av kön, ras, och så vidare. För henne är det postmodernism och/eller kritisk teori som avgör vad som är rätt eller fel, inte Guds ord.
Ordet betyder precis hur det ser ut: att riva tron. Att rekonstruera tro är inte en del av ekvationen.

Andra säger att det bara är vi som bestämmer. Dekonstruktionsforskaren Caleb Luehmann säger: "Ingen borde kunna berätta för dig hur din tro behöver se ut eftersom det beror på dig och det arbete du gör." Vad det betyder, med Childers och Barnetts ord, är, "Tro är helt subjektivt. Det är självorienterat, inte sanningsorienterat."

Sanningen är inte målet. Enligt många dekonstruktionister gör alla som landar på något trossystem efter att ha dekonstruerat det inte rätt. Tydligen för dem är poängen med att dekonstruera att alltid vara dekonstruerande.

En troende kristen syn

Konstigt nog, enligt min åsikt, finns det kontroverser bland troende kristna om att det kan finnas något sådant som bra, hälsosam kristen dekonstruktion. Om det bara handlade om att undersöka sin tro, slita sönder tron för att sätta ihop den mer rationellt, skulle jag säga ja, det är en bra idé. Författarna talar om reformation, och att ifrågasätta sin tro för att omforma kan verkligen vara mycket stärkande.

De spårar "dekonstruktion" tillräckligt långt tillbaka för att visa att ordet betyder precis hur det ser ut: att riva tron. Att rekonstruera tron är inte en del av ekvationen, och det skapar bara förvirring att agera som om det vore det.

Kristna måste förstå dekonstruktion. Du kanske har en familjemedlem, kyrkvän, klasskamrat eller kollega som går in i sin egen "dekonstruktionsfas". Om så är fallet kommer du att tycka att det sista avsnittet av kristen dekonstruktion är oerhört användbart för det.

Eller så kanske du själv tänker positivt på att gå i den riktningen. Om det är du kanske du vill läsa den här boken först. Det kommer inte att svara på alla dina frågor om tron, eftersom det inte är dess syfte, men det kommer att ge dig en ledtråd om vad dekonstruktionsrörelsen egentligen handlar om. Frågor är bra; bara se till att hålla dig från oärliga sådana

Tom Gilson (@TomGilsonAuthor) är seniorredaktör på

”The Stream = Strömmen”och författare eller redaktör för sex böcker, inklusive den mycket hyllade ”Too Good To Be False = För bra för at vara falsk: How Jesus’ Incomparable Character Reveals His Reality = Hur Jesus ojämförliga karaktär visar hans verklighet.