Av Marcia Montenegro, uppdaterat inlägg
översatt och inlagd med tillåtelse
En populär idé med utbredd dragningskraft och genomslag fortsätter att hävda att andning är likvärdigt med att tala Guds namn "Wahweh = Jahve”. Jag har blivit tillfrågad om detta flera gånger nyligen och därför lägger jag upp det här igen. Det här inlägget baseras huvudsakligen på en blogg på https: //tinyurl.com/2p946cfn om en kvinna som lär ut att när man andas in och ut talar man Guds namn uppenbarat i 2 Mos 3:14, "Jahve." Det finns också en video på länken med mycket känslosam musik som ger den ord som finns i bloggen.
Citatet på bilden 2 Mos 3:14-15
Namnet
Denna idé om namnet "Jahve" kan från början låta söt och poetisk men det är ett missbruk och missförstånd av ordet "Jahve", det namn som Gud gav Moses när Moses skulle berätta för de hebreiska slavarna i Egypten vem deras Gud är.
Enligt artikeln hävdar en kvinna vid namn Sandra Thurman Caporale det
"YaH (andas in): WeH (andas ut)." (i hebreiskan så använder man inte vokaler, så så vokalerna i små bokstäver inlagda i in och ut andningen är översättarens tillägg)
Otroligt nog avslutar Carporale med:
“Så ett barns första gråt, hans första andetag, talar Guds namn. En djup suck ropar Hans namn – eller ett stön eller flämt som är för tungt för bara ord. Även en ateist talar hans namn, omedveten om att deras andedräkt ger konstant erkännande till Gud. På samma sätt lämnar en person denna jord med sitt sista andetag, när Guds namn inte längre fyller deras lungor."> Från https://tinyurl.com/2p946cfn
CANA: Det som är viktigt med namnet som Gud gav Moses är innebörden: "JAG ÄR SOM JAG ÄR." Meningen uppenbarar Gud som den självexisterande som är levande och evig; han har alltid varit och kommer alltid att vara.
Denna uppenbarelse till Mose stod i motsats till Egyptens avgudar och andra hedniska gudar som var tvungna att pressas in i statyer eller snidas och bäras från en plats till en annan. De var lokala gudar med förmodade makter över vissa områden eller naturkrafter, men de kunde inte tala, höra, resa eller befria sina tillbedjare från skada (5 Mos 4:28; Ps 115:5-8; 135;16; Jes 45: 20; Dan 5:23; Upp 9:20).
Jes 45:20 Så församla er nu och kommen hit, träden fram allesammans, ni räddade, som är kvar av folken. Ty de har inget förstånd, de som för sina träbeläten omkring i högtidståg och ber till en gud som icke kan frälsa.
Ps 135:15-19 Hedningarnas avgudar är silver och guld, verk av människo-händer. De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke, de hava öron och lyssna icke till, och ingen ande är i deras mun. De som hava gjort dem skall bli dem lika, ja, alla som förtrösta på dem. Ni av Israels hus, loven HERREN; Ni av Arons hus, loven HERREN. (även Ps 115:5)
CANA: Jahve är den levande Guden, den oskapade som är för att han inte är beroende av någonting för att existera, och som är obegränsad i sitt väsen. Han är den Gud som är för att han är den ende Guden. "JAG ÄR SOM JAG ÄR" är ett underbart koncept att begrunda i bibliska sammanhang.
Richard Rohrs input
Richard Rohr tycker att denna idé om "Jahve" och andning är förtrollande, inte överraskande:
YHWH (= Wahweh = Jahve) ansågs vara ett bokstavligen outsägligt ord för judar, och varje försök att veta vad de pratade om var "förgäves". Som budet sa: "Säg inte Guds namn förgäves" (2 Mos 20:7). Alla försök att helt och hållet tro Gud är förgäves. Från Guds sida hölls den gudomliga identiteten mystisk och otillgänglig för sinnet. När Mose frågade efter Guds namn fick han bara frasen som översätter "JAG ÄR VEM JAG ÄR" (2 Mos 3:14).
Denna outsäglighet har länge varit erkänd, men nu vet vi att den går ännu djupare: Guds namn var inte formellt, det kunde inte sägas alls - bara andas. Många är övertygade om att dess korrekta uttal är ett försök att replikera och imitera själva ljudet av inandning och utandning. Därför talar vi Guds namn är varenda ögonblick av våra liv. Detta gör Guds namn till vårt första och sista ord när vi går in i och lämnar världen.> Rohr på https://tinyurl.com/2fdhnrvc
CANA: Gud gav ett ord som kunde uttalas, inte bara "andas". Tanken är inte att Gud ville att hans identitet skulle "hållas mystisk och otillgänglig för sinnet", som Rohr hävdar. Faktum är att Gud ganska dramatiskt visade vem han var för farao, för Egypten och för hebréerna genom att avslöja sin makt och makten Han hade över skapelsen och Hans barmhärtighet genom Hans befrielse av de hebreiska slavarna från deras egyptiska herrar.
Flera gånger förklarade Gud att han agerade för sitt folk för att Egypten skulle veta att han är den levande suveräna Guden;
2 Mos 7:5 Och egyptierna skall förnimma att jag är HERREN, när jag räcker ut min hand över Egypten och för Israels barn ut från dem.
2 Mos 10:2 och för att du sedan skulle kunna förtälja för din son och din sonson vilka stora gärningar jag har utfört bland egyptierna, och vilka tecken jag har gjort bland dem, så att ni förnimmer att jag är HERREN.
2 Mos 12:12 Ty jag skall på den natten gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egyptens land, både människor och boskap; och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom; jag är HERREN.
CANA: Guds handlingar i Egypten var en visuell förklaring till åtminstone en del av vad hans namn betyder. Rohrs påstående att Gud förmodligen håller sin identitet "otillgänglig för sinnet", avslöjar Rohrs kärlek till esoterisk mystik.
Rohr förnedrar sinnet och intellektet för att tjäna den falska föreställningen att vi kan lära känna Gud på ett "djupare" sätt via mystiska metoder.
Men sinnet och att använda förnuftet är en del av hur människan är skapad till Guds avbild. Att känna Gud med sinnet är något som Gud har avsett.
Det är sant att den ändliga människan bara kan känna en oändlig Gud på begränsat sätt. Men Gud uppenbarade tillräckligt med vem han är så att människan kan förstå Guds egenskaper, majestät, helighet och makt. Gud ger kunskap om vem han är och det är alltid tillräckligt. Om Gud inte hade velat att någon skulle veta eller säga hans namn, skulle han inte ha uppenbarat det för Mose, och sedan för dem som läser Bibeln.
Meditation / kontemplativ vinkel
Populariteten av meditation i kulturen (mest baserad på österländska meditativa metoder), och följaktligen andningen som görs till något den inte är (som i de många "andningsövningar" som ingår i New Age), har bidragit till idéns popularitet av "Jahve" som andning.
Ökad kontemplativ praxis i kyrkan har riktat uppmärksamheten mot andning och andningsövningar eftersom många av dessa tekniker involverar andnings-metoder, fokuserade på andning och missbruk av skriften om Guds andetag som tar det bokstavligt (se länkar i slutet av CANA-inlägg).
Andetaget har blivit nästan en helig sak, vilket är vad det är i österländska religioner där det är känt som chi och prana. Korrelationen av andning med Guds namn är en beklaglig konsekvens av dessa icke-kristna andliga influenser.
Gör Guds namn billigt
Carporale säger:
Gud valde att ge sig själv ett namn som vi inte kan låta bli att säga varje ögonblick vi lever. Vi alla, alltid, överallt. Vaknar, sover, andas, med Guds namn på våra läppar.”
CANA: Denna idé gör Guds namn billigare; det upphöjer inte hans namn. Och att tala Guds namn är inte fördelaktigt utan tro.
Den rika innebörden och djupet av "JAG ÄR SOM JAG ÄR" ger vika för att helt enkelt vara en mawkisk föreställning om andningsfunktionen. Istället för att utforska och begrunda de rika djupen av dess innebörd och sammanhanget för dess uppenbarelse till Moses, förvandlas Guds namn till vad som motsvarar en billig mosighet lämplig för ett gratulationskort.
Det som Gud sa till Mose och ger i det namnet bör uppskattas och begrundas, inte misshandlas och rensas från sin betydelse.
Related CANA Posts
God's Breath, Breath, and the Holy Spirit
The Breath of God
This post at https://tinyurl.com/2pdwtxn6
https://www.facebook.com/FormerNewAger/posts/pfbid02PVQ12qf3sFuwDynGHg9TuQSrF2mr9AVsJXnjvYG8YRd2Fg57uH9x2tXf7MpHUKd8l
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar