Läste artikeln i Dagen om Gullbranna festivalen, och frågetecknen infann sig.

Varför behöver vi ta in delar från världens sätt att underhålla oss, på kristna konferenser och festivaler? Här tas även stå-upp-komedi in, vilket jag vet att många kristna gillar, även om jag inte gör det, och så har vi då ”Electric Banana Band”.

Är det verkligen helt nödvändigt att göra saker som världen gör, för att roa de kristna? Och ja, jag vet att allting är lovligt, även om inte allt är nyttigt. Jag har aldrig varit på denna festival, även om musik är bland mina största intressen. Så jag gissar att en del då kan tycka att jag borde inte ens uttala mig om detta.

Varför bryr jag mig och reagerar alls?

Jo för att idag har denna nya kristendom tagit in så mycket av världen. Vi vill bli underhållna, ungefär som att vara en kristen i sig, inte är tillräckligt roligt, eller tillfredsställande.

Kan det vara så att hela den här biten med att ta in stå-upp-komedi, som kom in med trosrörelsens predikanter, är något som vi numera är i desperat behov av? Och då menar jag inte nödvändigtvis just stå-upp-komedi, utan allting som kan få oss att skratta. Varför räcker det inte medkristna sånger och musik, som ärar Gud?

För mig är texterna det viktigaste idag, i synnerhet om jag ska lyssna på kristna artister. Väljer jag profana så finns det ju en uppsjö, som blandar in allt möjligt. Så den här biten är för mig en gåta, även om ju alla har olika smak.

Många är det dessutom som har varit i den profana rockkulturen och blivit frälsta ur det, som varnar för att rocken inte ärar Gud alls. Har dessa fel? Om inte, bör vi då inte lyssna på dem? Och kan det finnas kristen lovsång i rock stil? I synnerhet om det är förknippat med droger och sex, vilket rock är.

Det var som sagt flera saker som slog mig när jag läste artikeln, och som gör att jag ställer mig frågande. Vad är det vi vill lära våra unga med att blanda in musikstilar som inte ärar Gud, utan som är komna ur världen? Hur kan vi ära Gud alls med det som är taget ur världen?

För flera år sedan hörde jag en pastor (tror jag, osäker nu), han var av judisk börd, men hade en ung tjej som han var kamrat med, som tillhörde en pingstkyrka.

Han följde med något syskon på en världslig konsert, och upplevde hur han blev dragen bakåt ur sin kropp (även om han inte riktigt efteråt visste om det var det som hände), och hörde Gud säga att han skulle notera det han lyssnade på, och att det inte alls hade något med honom att göra.En tid senare följde han med den unga tjejen till hennes församling, och där sjöng de lovsånger, i liknande stil som under konserten. Han upplevde då samma sak igen, som att han blev dragen ur kroppen, och hur Gud sa, kommer du ihåg konserten, detta är precis samma ande.

Om det var sant eller ej, är av mindre betydelse, för det som jag fastnade för var just; Det är samma ande. Är det så att vi idag har tagit in saker som inte alls behagar Gud, och att Hans ande inte alls finns där, i mycket av det som sker inom sång och musik? Om så, borde vi då inte vilja hitta tillbaka till något som Gud står bakom och faktiskt godkänner?

Bara tanken att det vi håller på med i sång och musik väg inte skulle ära Gud, eller ännu värre ha en annan ande bakom sig, torde vara nog för oss att ställa oss frågande, till vad vi lyssnar på.

Om igen, jag vet att allting är lovligt, även om det inte är nyttigt. Men borde inte det vi lyssnar på, på en konferens eller festival, under kristet baner vara sånt som ärar den Gud vi tror på? Och borde inte det vara vad vi lär våra barn att lyssna på? Det finns så mycket sång och musik utifrån som våra unga och även vi själva lyssnar på och kommer i kontakt med, som inte alls är uppbyggligt, så vore det inte av största vikt att vi håller oss till enkom sånt som bygger upp oss själva och ärar Gud på kristna tillställningar?

Värre är det med ”Electric Banan Band”. Finns det verkligen inga alls som kan sjunga alla dessa härliga barnsånger för de som har mindre barn? Vi har ju flera som har skrivit många underbara sånger, både med och utan rörelser till, varför är det inte någon som tar på sig själva att göra detta, och se till att barnen också får något av ett andligt innehåll i sig?

Inget ont om Electric banana Band, vi och våra barn har också lyssnat på dem, ihop med annat som är kristet, och även sjungit och spelat kristna sånger själva, och givetvis även andra profana artister som t.ex. Mora Träsk.

Jag förstår inte detta flirtande med världen i allting, idag. Varför tror vi att detta ska få våra barn och ungdomar att hålla sig kvar i tron?

På så många sätt idag så går vi emot skriften och tron, och det inkluderar även sång och musik, oavsett om det sägs lovsång före eller efter. Mycket idag inom lovsången är totalt självfokuserat. Mer så än jag ens vill erkänna. Idag kan jag även se det i sånt som vi sjöng i lovsången, även i sånger som jag gillade då, och jag var kräsen även när vi var i trosrörelsen.

Få idag ser igenom detta, sorgligt nog. Och personligen tror jag att vi behöver börja bli mer kräsna till vad vi själva sjunger och lyssnar på, när vi ärar Gud, eller när vi umgås med andra kristna. Om igen, allt är lovligt, men allt är inte nyttigt, och i synnerhet inte när vi är tillsammans med andra kristna.

Samma sak gäller även när vi talar med varandra, många talar inte om kristna saker, när de umgås utanför kyrkan.

Som jag ser det så är det ett roligt evenemang, men jag eftersöker helgelsen. Även om jag inte var där, och aldrig har varit, så känns det som att det räckte med att läsa Dagens inlägg. Det enda jag fick med mig efter att ha läst artikeln, är att detta var en rolig tillställning. Men vart är ”den var uppbygglig” för de som var där? På vad sätt har de blivit mer förankrade i sin tro? Hur har deras kristna liv påverkats och utvecklats efter att ha varit där?

För mig är detta frågor som vi borde ställa oss. Om jag spenderar tid och kanske pengar för att vara på en konferens eller festival, oavsett om det är ett huvudfokus på sång och musik, så vill jag ha fått med mig något av värde i mitt kristna liv. Inte bara haft en häftig musikalisk grej som har hänt.

Det finns en anledning till att jag inte ränner på konserter överlag, de är dyra och det varar endast den stund det pågår. Därför väntar jag och köper hellre en dvd av konserten eller cd, så att jag kan njuta av det/den många gånger.

Så om det är en musikfestival med stå-upp-komedi, vilket för mig är väldigt världsligt, och där man använder musik och sång som är i bästa fall tveksamt, teologiskt sätt, i värsta fall inte ens är något som Gud står bakom, då skulle jag inte vilja gå alls. Inte heller skulle jag idag vilja utsätta mina barn eller ungdomar för det som inte är uppbyggligt, (vilka nu är vuxna).

Vi har fått in nog saker från icke kristet håll i kyrkan, både i falska läror, - att inte längre hålla skriften högt - i lovsånger som upphöjer oss själva.