Hur är det med att be högt i tungor i församlingen?

 

Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse. Om någon talar tungomål, får två eller högst tre tala, och då en i sänder, och någon skall uttyda det. Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och till Gud. 1 Kor 14:26-28

Rubriken i Dagen; Kan jag be den nya personen att sluta be högt i tungor, fick mig aningens nyfiken, får jag erkänna. Många är det som har varit i någon form av karismatisk församling, med mycket och högljutt ljud. Detta var en av de saker som jag själv inte klarade av när jag gick i väggen.

Höga ljud, gjorde mig rent ut sagt allergisk, jag fick migrän och mådde rent ut sagt redigt illa, fick ofta ta tabletter, stänga in mig i sovrummet släcka ner helt, och sätta öronproppar i öronen. En annan sak som fick mig att må urdåligt var de evigt repeterade så kallade ”lovsångerna”, som jag nu när jag läser texten kan se att de är mer vända mot mig själv, än till Gud.

Jag har alltså mer än förståelse för de som kanske kämpar med höga ljud, och inte längre kan hantera detta, utan behöver en lugn och städad församling.

Så hur är det med att be högt i tungor, har en person rätt att be personen sluta? Givetvis har vi all rätt att säga åt personen att sluta, och det är rent av bibliskt korrekt. För den som ber i tungor får inte be högt om det inte åtföljs av uttydning. Skriften är helt klar över detta, så om man gör det och inte tar hänsyn så bryter man ett av de bud som vi är givna i nya testamentet.

Här borde pastorn gå in och tillrättavisa den som ber i tungor högt, och förklara vad skriften säger. Utöver det så ska vi ta hänsyn till varandra, och inte bli någon annan till fall.

Hur är det rent andligt sätt, kväver vi den Helige Ande om vi säger till den som ber högt i tungor vad skriften säger om det? Nej, givetvis inte! Vi har fått regler att hålla oss till, för att det ska råda ordning i församlingen.

Lägger vi någon form av band på den Helige Ande om vi håller oss till de regler som skriften har gett oss? Om igen, givetvis inte! Vi kan inte utsläcka den Helige Ande om han faktiskt befinner sig i vår mitt. Han är inte beroende av oss för att verka. Detta är rent ut sagt nonsens. Sanningen är att ingen i Gudomen är beroende av oss, det är tvärs om vi som är i beroendeställning av dem.

Du och jag kan inte hålla den Helige Ande tillbaka från att verka, förutsatt att vi faktiskt är samlade i ande och sanning, för det är den enda sortens tillbedjare som Fadern vill ha.

Jag börjar rent ut sagt bli less å denna nya kristenhet som har kommit in i alla samfund, där så många idag tror att Gud Fadern, Sonen och den Helige Ande är i beroendeställning av oss och av vad vi för till bordet. Skriften har inte oss i centrum, utan Gud Fadern, Sonen Frälsaren och den Helige Ande. De är de enda som är i centrum, och ska vara i centrum.

Den nya kristendomen har mer med Satanbibelns uttryck att göra, där du och jag och vår vilja är det som är i centrum, än bibeln. Detta är ren ondska. Hur kan vi tro att Gudomen är beroende av oss?

Alister Crowleys satansbibeln har bland andra dessa två uttryck i sig; ”Do what thou wilt shall be the whole law = Gör vad du vill, ska vara hela lagen” och ”Intollerance is evidence of impotence = intolerans/omedgörlighet/dogmatism är bevis på impotens (här i betydelsen maktlöshet eller vanmakt)”.

Men det är inte vad det handlar om, att korrigera någon angående vad skriften säger. Vi ska faktiskt falla in under vad skriften säger, inte själva sätta upp de regler som vi vill ha, och sedan tvinga på andra detta. Och vi har dogmer/läror som vi måste följa så enkelt är det.

Församlingen är Guds och Kristus är dess överhuvud, inte du och jag. Det är alltså inte vi som sätter upp vilka regler som gäller. Tydligen är detta ömtålig mark???? Hur kan det vara ömtålig mark att säga vad skriften säger? Och varför stryker man dessa som inte lyder vad skriften säger, medhårs och anser att de som inte orkar detta är de som ska ge Anden utrymme? Jag blir så ilsk.

Om alla behöver få plats, för alla har något att bidra med, då är frågan; på vilket sätt bidrar en person med något som går emot vad skriften säger? Det enda en sådan person bidrar med är att det är ok att leva i uppror mot en Helige gudom.

Vi behöver tillbaka till en kristendom där Gudomen är i centrum, inte vi. Där ordning råder, inte kaos eller uppror. När ska folket lära sig att vi ska underordna oss, och tjäna Gud inte tvärs om, att Gud ska underordna sig och tjäna oss?