Sveriges Kristna Råd samlades i Tensta, Stockholm 22-23 maj 2023.
Kan Sveriges kristna råd ens kallas för kristet?
Här har vi en blandning av olika läror, med mer eller mindre fel i dem – och de kallar sig alla för kristna. Men är de verkligen alla kristna, eller har de rätt att kalla sig det? Vad menar jag med det då? Jo, har alla samma lära som den Jesus undervisade sina lärjungar i trå års tid, och som dessa sedan undervisade sina lärjungar och församlingar.
Jesus överlämnade läran till dem och de vidare till oss, att predika samma lära, att inte vika av åt höger eller vänster, att inte lägga till eller dra ifrån. Katolikerna har många och allvarliga fel, dessa kan inte påstås ha samma lära som Jesus och apostlarna predikade, inte ens i närheten av. Men de ska vara med i ett gemensamt kristet råd; Varför?
Syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Benjamin Atas lämnade över ordförandeklubban efter ett år till den nye ordföranden kardinal Anders Arborelius, biskop i Katolska kyrkan, Stockholms stift. Som jag redan nämnt så har katolikerna många extra tillägg till läror som inte ens finns i skriften. Och den som lägger till eller drar ifrån är förbannad, säger skriften oss.
Kyrkoledare Lasse Svensson, Equmeniakyrkan, valdes in och tja, ekumenika kyrkan har ju också sina fel bl.a. detta med en ekumenik som ska gå över alla gränser, vilket även pingst håller sig till. Idén är kanske bra men problemet som uppstår blir ju att alla inte predikar det sanna evangeliet. Och eftersom Gud ska tillbes i ande och sanning, så blir en blandning över alla gränser inte alls bra.
Föreståndare Daniel Alm, Pingst – fria församlingar i samverkan, avtackades efter sina fyra år i presidiet. Pingst har även de med sig fel in i läran. Detta för in ytterligare problematik.
”Som kristna i olika kyrkor och samfund får vi stärka varandra i tron på Jesus, så att vi tillsammans kan vittna om honom för alla i vår sekulära omgivning. Då kan vi gemensamt visa hans kärlek till alla behövande: flyktingar och sjuka, gamla och ensamma, ungdomar med problem. Den uppståndne Herren hjälper oss att förmedla hopp trots krig och klimatkris, sa biskop Anders Arborelius.”
Helt klart ska vi visa kärlek och omtanke till alla behövande, jag är helt för det. Men hur kan vi vittna om det sanna evangeliet för alla, när vi inte alla har samma(ett sant) evangelium till att börja med?
Redan Billy Graham, som så många har sett upp till under årens gång, blandade. Han ville ha med sig katolska präster, nunnor, munkar till och med uppe på scenen. Och när folk gick fram och gav sina liv till Jesus i dessa massmöten, så ordnades det med kontakter, till alla olika sorters församlingar, för alla ansågs ha samma evangelium och samma Jesus.
”Ordförandeskapet i Sveriges kristna råd varar ett år och alternerar mellan representanter i presidiet utifrån de fyra kyrkofamiljerna. Det vill säga, Katolska kyrkan, Svenska Kyrkan, Equmeniqakyrkan och Pingstkyrkan. Och nu då tillägget Georgiska apostoliska ortodoxa kyrkan.”
Att säga att vi lever i bekymmersamma tider är ingen överdrift. Som jag numera ser på den så kallade ”kristenheten”, så har den infekterats med olika formar av cancer, och denna cancer sprider sig från den ena (lemmen) till den andra (lemmen) av församlinarna.
Alla kommer in med sina fel och de som är med de tar emot av de andras fel, och vips så är spridningen av sjukdomen igång. Och även om inte ”Nya Apostoliska Reformationen = NAR” och ”Trosrörelsen = TR” är med i Sveriges kristna råd, så tack vare ekumeniken så har den cancern också spritt sig till t.ex. equmeniqa och pingst. Så den blandningen av fel finns också i detta.
”Sveriges kristna råd uppmanar regeringspartierna och övriga riksdagspartier att alltid värna människovärdet vid utformningen av och förändringar av migrations-, integrations- och rättspolitiken. Vi är övertygade om att en politik som bygger på medkänsla och respekt för individen och mänskliga rättigheter, leder till lagstiftning som är hållbar över tid och blir till gagn för vårt samhälle.”
Vi kan inte och bör inte heller för den delen försöka förena politiken med att vara kristna. Det är en ekvation som inte går ihop. Spelar ingen roll hur mycket vi än tjafsar om ”de sju bergens mandat”, som t.ex. Sverigebönen bygger på där vi ska få in kristna på de sju olika områden, politik, religion, familj, undervisning, underhållning, media och affärer - på topp positioner dessutom. När vi lyckats med detta kan Jesus komma tillbaka inte förr.
Kyrka och stat bör förbli åtskilda. Politiken följer det som sker i samhället i fråga om influenser och nya saker som kommer upp i tidsandan, t.ex. HBTQ. Kyrkan å sin sida, är det menat ska gå emot allting i världen när det gäller sin tro och utförandet av densamma.
Det går inte att gifta politik med en kristen församling, det är totalt omöjligt. Vi kan leva i någon sorts utopi-realitet där vi tror att det går, men i slutänden kommer de kristna få ge med sig, för de är oförenliga.
”En grundprincip för alla Sveriges kristna råds kyrkor är varje människas okränkbara värde och värdighet. Vi ska bemöta varje människa som om det vore Jesus Kristus själv vi mötte.”
Detta är inte enkom en grundprincip som gäller församlingar som är med i Sveriges kristna råd, utan det borde gälla oss alla. Varenda en som erkänner sig vara en kristen bör också finnas där med hjälpande händer och fötter, lyssnade öron och så vidare. Dock är det inget unikt för några få, utan även många som inte alls är kristna är också involverade i detta.
”Viljan att visa barmhärtighet gentemot främlingen och omsorg om den som behöver, är ett lackmustest på ett samhälles trovärdighet.”
I alla fall i Sverige är det så, fortfarande. Men det stämmer inte med alla länder, åtminstone inte från ett kristet perspektiv. Många länder välkomnar inte alls de som är aktivt kristna. Det betyder dock inte att dessa inte är samhällen. Utan detta är snarare sånt som vi har värnat om här i Sverige.
Är det bedrövligt att en katolsk biskop nu sitter som ordförande i Sveriges Kristna Råd? Ja, utan tvekan! Men det är nu den väg som allting är på väg emot. En internationellt enig kyrka, där alla ska inkluderas, vare sig de är buddister, hinduister, muslimer, judar eller kristna. Men om igen, man kan inte gifta alla dessa olika religioner med varandra.
Intertro har nu spritt sig totalt, även in i det svenska samhället. Något som man trodde inte ens skulle kunna existera för ca 50 år sedan. Men idag är detta ”inter = alla inklulderade” det nya, det som så att säga är ”på”.
Vi har blivit varnade om att detta ska ske i sista tiden. Men lyssnar vi på det då? Kan inte säga att det direkt verkar så. För vi snarare försöker värna om att det ska ske, än att gå emot det. Inte för vårt motstånd skulle spela någon roll, Guds ord har sagt det, så det kommer ske oavsett.
Och när jag säger vi, menar jag inte alls alla oss, för vissa av oss går emot detta, med vassa näbbar (munväder) och skarpa klor (skulle nog rent av kunna demonstrera emot det).
Kort sagt, vi behöver se upp så vi inte förenar oss med ett världsligt tänkande, och denna världens andemakt, för det är den anden som nu jobbar för fullt, för att detta ska kunna ske.
Artikeln i sin fullhet finns i länken under.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar