måndag 8 januari 2018

SÖMNAKTIGHETENS ANDE och GENSTRÄVIGHETENS SLÄKTE

En vän hade delat denna, och den är mycket bra. En sån sak som många skulle behöva ta till sig av. Det jag fastnar för är dock första biten, den griper tag i mig lite extra. Jag klistrar in biten i fråga.

// "Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning. Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt. 14 De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: "Allt står väl till, allt står väl till". Men allt står inte väl till. De skall stå där med skam, ty de har bedrivit avskyvärda ting. Ändå känner de ingen skam och förstår inte att blygas. Därför skall de falla bland dem som faller. När tiden kommer att jag skall straffa dem, skall de komma på fall, säger HERREN. Så säger HERREN: "Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar." Men de svarade: "Vi vill inte vandra på den." När jag satte väktare över er och sade: "Lyssna till ljudet från hornet", svarade de: "Vi vill inte lyssna." Jer 6:13-17

Jag har länge burit på ett budskap där jag i min ande hörde orden: "andliga ledare i Sverige för sina får vilse" Som en bekräftelse på detta lyftes Jer 50:1-6 (särskilt sista versen), Hesekiel 13:1-11 (särskilt vers 10) och Hes 22.1-30 (särskilt vers 30) fram för mig.

En tid efter det budskapet så fick jag uppleva smärtan och vidden också av de underlåtenhetssynder som förekommer bland de andliga ledarna i vårt land och vers 26 i Hes 22 lyftes särskilt fram. Jag fick i min ande se många andiga ledare som egentligen vet vad som står i Guds ord och vet hur ett kristet liv bör vara, men som pga av människofruktan underlåter att predika Ordet rent och klart och av olika skäl låter bli att leva och verka på det sätt man vet att man borde.

Att allt inte står väl till i Sverige och i Guds församling idag behöver man dock inte Guds tilltal för att se. Det är uppenbart för var och en som har det minsta uns av andlig urskiljning.





Jag instämmer i att allt inte står väl till i vårt land. Det är snarare mycket illa, bra mycket värre än många ens vill se, än mindre höra.

Kristenheten överlag är i total avsaknad av urskiljning, för den har man inte övat upp, så det är tyvärr inte uppenbart för alla. Över lag har man varit sovandes och långt ifrån vaksam. Man har lärt sig lyssna på ulvar, i stället för på riktiga herdar. Så många kan inte ens med Bibelns hjälp, se att de är fel ute.

De (många) självutnämnda profeterna, fungerar mer som spåkärringar och spåkarlar, sorgligt nog. De profeterar det folket vill höra, och folket gör nu, som de gjorde på GT´s tid, ränner efter dem.
Trots att man säger sig läsa Bibeln, så ser man inte att dagens så kallade "profeter" inte alls beter sig eller talar i linje med vad Gud eller Guds ord talar, eller ens i linje med hur profeterna talade på GT`s tid.

De sanna profeterna uppväcktes i tider av fara, och de talade det som folket behövde höra. Men dessa dödade man, eller slängde i fängelse. Man lyssnade inte på dem. Det enda undantaget torde vara kungen i Nineve, som fick hela folket att klä sig i säck och aska och omvända sig.

Samma sak som gällde för profeterna då, gäller väktarna på muren idag. Väktarnas uppgift var på GT´s tid, och är nu, att varna för faran, men folket, överlag vill inte lyssna och höra.

Idag lever vi i en postmodern tid, då folkets åsikter trumpar Bibelns och Guds åsikter. Trots att vi är varnade för avfall, inte väckelse, i sista tiden, så vill man ha det man vill ha, och man gör det man vill ha till Guds ord, istället för vad ordet faktiskt undervisar oss.

Man utnämner apostlar som Gud inte står bakom över huvud taget, man utnämner profeter, eller rättare sagt, oftast utnämner de sig själva till profeter, trots att de inte har en susning om vad profetens tjänst var eller ska vara.

Vilken person, i sina sinnes fulla bruk, vill egentligen vara en profet? Och med det menar ja, den sortens profet som i Bibeln var en sann profet. Vem vill med risk för liv och lem, vara en profet; bli förlöjligad, kastad i fängelse och dödad, för att de talar vad Gud inger dem att tala, sådant som folket inte vill höra.

Dessa nya spådomsfolk växer upp som svampar i jorden, trots att vi är förbjudna att hålla på med spådom, bland mycket annat. Jag väljer att ta ett exempel som jag hittat på FB;

//Jag skulle verkligen behöva ett profetiskt tilltal av någon, bless! //
Vi kan tex som i exemplet ovan, inte begära ett profetiskt tilltal nu. Gud bestämmer när han vill tala, precis som han bestämmer vad som ska talas. Vi kan inte utbe oss profetiska ord, de ger han när han anser att vi behöver dem. Vi kan däremot fråga Gud om han har ett ord, men det är inte säkert vi får ett profetiskt tilltal om det hela. Så detta blir egentligen en förfrågan om en spådom, även om språket låter rätt. Det är så viktigt att vi har fått och får rätt undervisning.

// Personen behöver öppna sin bibel. Den bilden där en man ligger på knä och ropar: Gud tala till mig, och man ser en hand komma från skyn med en bibel, borde visa hur vi har slagit dövörat till för det han redan sagt till oss. (Denna biten skrev Jon-Are Pedersen som svar, när jag bad honom läsa igenom det hela) //

När ska folket börja lyssna och faktiskt höra varningarnas ord?

Men avfallet är stort, och anledningen till att det är så stort som det är, är att folket och då i synnerhet ledarna, inte varit vaksamma ifrån första början.

Troslärans försök att komma upp till ytan gjordes första gången på 20-30-talen, genom Kenyon. Men herdarna var då mycket mer vaksamma, och såg igenom detta kätteri med det samma. Sedan knappt 50 år senare, så har vi ett helt annat klimat.

När det började med troslärans kätteri på 80-talet, så tog en del emot det med öppna armar, som något nytt Herren gjorde, men det var fortfarande då många som gick emot det.
Dessa som gick emot det var just då vaksamma. Men som små grodor i ljummet vatten, noterade de inte hur vattnet blev mer och mer varmt, och de omfamnade läran de med till slut.

Detta har nu lett till att fler läror, som är ännu mer osunda, har kunnat göra sitt intåg i kristenheten. Varje gång heter det numera, att Herren gör något nytt, som inte gjorts förr. Men ingen ställer sig frågan; Varför har det inte gjorts förr?

Tänk om man stannade upp och ställde sig den enkla frågan. Kanske, bara kanske finns det en anledning till att det inte gjordes förr. Det kan ju faktiskt vara så, att herdarna och folket överlag, som kunde se igenom troslärans kätteri, skulle sett rakt igenom detta också. Kanske behövs det en ljum kristenhet för att ett försök ska lyckas. Kanske behövs det ett folk, som har sämre kunskap än de hade på 20-30-talen. Varför stannar man inte upp och ställer sig frågan?

Det står att avfallet måste komma, för att laglöshetens människa ska kunna komma. Antikrist kan inte träda in på scenen med en kristenhet där alla ser rakt igenom vad som pågår. Därför har Satan länge fått arbeta med oss, för att få oss mer ljumma, få våra ögon skumma, så vi inte riktigt ser ljuset. Det har tagit honom dessa 50 år, för att lyckas. Och när folket väl var moget för dessa så kallade ”förnyelser”, så arbetade han sakta till att börja med, men nu har han ökat takten.

Avfallet är i full gång. Allting idag kommer ifrån Jesus, oavsett hur knasigt det är, eller hur likt det är, österländska religioner, New Age eller till och med det ockulta. Idag kör många med talet att de tar tillbaka det som dessa har stulit ifrån kristendomen.

Vi behöver tillbaka till de urgamla stigarna, inte hitta konstiga nya vägar. Porten är trång och vägen smal, och det är få som finner den.
Men idag har vi gjort om kristendomen så till den milda grad, att porten verkar ganska vid, och vägen är en motorled, inte en gammal nött liten stig, och massorna av ”kleti och pleti” går fram på den.

Kristenheten sover, men den är inte ens medveten om det. Den tror den är frälst, att den gör Guds gärningar. Men om allt det som kommit in, ”som det nya” från Herren, hade kommit på en gång på 80-talet, då hade inte folket, och än mindre herdarna tagit emot det. Men nu 30 år + senare, då tar herdar emot saker från New Age och det ockulta, som om det kommer ifrån Gud Fadern själv, och folket de följer blint efter sina blinda ledare.

Orden att vi med seende ögon inte ser och med hörande öron inte hör, återkommer på flera ställen i Bibeln. Det finns ihop med en sömnaktighetens ande i Rom 11:8, och att folket är ett gensträvigt släkte i Hes 12:2 Matteus verkar återge orden från Jesaja ordagrant. Och jag tycker de är talande även i våra dagar.

Detta folks hjärta har blivit förstockat, med öronen hör de illa, sina ögon har de tillslutit, De kan inte se med sina ögon, de kan inte höra med sina öron, och de kan inte förstå med sitt hjärta, så de kan omvända sig och bli helade av mig. Matt 13:15

Detta med att en sömnaktighetens ande sänkt sig ner över ett gensträvigt släkte, är ganska otäckt när man ser dem ihop, eller sätter ihop dem. Och det är verkligen där vi befinner oss idag, sömnaktigheten har slagit sina klor i många, problemet är att de inte ser det så.

Att vi har ett gensträvigt, eller motsträvigt släkte idag, har mycket att göra med det postmoderna tankesättet, och folkets åsikter. Min sanning är sanning för mig, och din sanning är sanning för dig. Men så fungerar inte Bibeln. Bibeln har fastställda sanningar, som vi inte kan rucka på.

Idag ska man förlita sig på hjärtat, trots att Bibeln säger; Ett illfundligt och fördärvligt ting är hjärtat, framför allt annat, vem kan förstå det. Jer 17:9 King James Bible, (som är den översättning som bäst stämmer överens med originaltexten) säger så här; Hjärtat är bedrägligt över allt och desperat ont. Vem kan känna det?
Så hur kan vi förlita oss på detta onda ting?

Upplevelser och känslor är också något som idag står högt i kurs. Trots att vi inte kan lita på någon av dem. Djävulen går runt som ett rytande lejon och försöker uppsluka vad än han kan. Han kan klä ut sig till ljusets ängel, (och han är bra på det) för att försöka bedra oss, (och han lyckas med det också). Ändå står dessa högt i kurs.

Om vi kan höra saker ifrån andevärlden, som Gud tex, så borde det stå klart för alla, att vi även kan höra ifrån andra sidan. Men det verkar man inte tro, utan allt man hör kommer ifrån Gud, och den Helige Ande. Urskiljningen är noll. Det är inte att undra på egentligen, för vi vill alla se saker hända, som de gjorde på Jesu tid på jorden, eller apostlarnas.

Kristenheten som stort, behöver;

- vakna upp ur sin sömnaktighet. Den behöver sluta följa alla rörelser eller nymodigheter som om det kommer ifrån Gud Fadern själv. Bort med det som skymmer blicken.

- få upp ögonen för vad en sann profet är, vilket budskap en sån kommer med, och i vilken tid Gud använde sig av profeter.

- hitta tillbaka till de urgamla stigarna.

- öron och ögon behöver öppnas, och ett nytt hjärta, villigt till omvändelse måste komma in.

- inse att inte allting kommer ifrån Gud, utan att en del kommer ifrån Satan själv som klätt ut sig till ljusets ängel.

Efter att jag skrivit detta och bett min vän läsa igenom, ifall jag missat någonting, så gjorde han mig uppmärksam på en artikel i "Världen idag"  från den 8 januari 2018. Men vi behöver inte mer trosförkunnelse, vi behöver mindre av den falska läran.

SVERIGE Behöver mer av trosförkunnelse

Bibeln säger att den rättfärdige ska leva av tro. Tron är avgörande för att vi ska bli kristna, men tro är också avgörande för att leva det kristna livet.
Bibeln säger att ”tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser” (Hebr 11:1). Tron kommer genom predikan och predikan genom Kristi ord (Rom 10:17). Guds ord är grunden för vår tro, både vår frälsande tro men också den tro som är en förutsättning för att leva det kristna livet och vara i tjänst för Kristus.
Tro handlar om att vi ytterst litar på det Gud har sagt och lovat, och det bygger på en tilltro till Bibeln som Guds ord och tilltal till oss. Därför är bibelkritiken så underminerande för den kristna kyrkan. Ett ifrågasättande av Guds löften och tilltron till Guds löften leder till att bibeltron undermineras i den kristna församlingen, och då undermineras även församlingens trosliv.
När man studerar väckelsehistoria ser man att varje ny väckelse och ny andlig rörelse innebär både en förnyelse av troslivet och trosförkunnelsen, och den enkla tron på Bibeln som Guds ord. De enkla sanningarna om den troendes ställning i Kristus förnyas. Vemodet och otron byts mot en glad förvissning om att jag är ett Guds barn, Kristus bor i mig och jag är uppstånden med Kristus. Genom Jesu seger på korset bryts syndens, dödens och djävulens makt över mitt liv.
Tron innebär att jag litar på att Gud leder mig och tar hand om mitt liv och att jag kan förtrösta på Herren av hela mitt hjärta, i alla livssituationer. Både i med- och motgångar, både på höjderna och i de djupaste dalarna.
Bibeln är fylld av Guds löften som täcker in alla livets områden. Lewi Pethrus mest berömda sång, Löftena kunna ej svika, finns i dag med i både Den svenska psalmboken och Katolska kyrkans svenska psalmbok. Den är även spridd över hela världen. Där avslutas varje vers med den välkända refrängen: "Himmel och jord må brinna, höjder och berg försvinna, men den som tror skall finna, löftena de stå kvar."
Den är ett bra exempel på den trosförkunnelse som präglade den svenska pingströrelsen när den bröt igenom på 1910-, 20- och 30-talen.
Den trosrörelse och trosförkunnelse som bröt igenom i Sverige på 80-talet hade en fokus på just detta, att predika tro. Det fanns säkert exempel på inslag som gick för långt, där tron blev en teknik, men i grunden är detta en genuin biblisk förkunnelse som präglar andliga förnyelse- och väckelserörelser.
Vi brukar tala om att Guds rike bryter igenom redan här och nu men att allt har ännu inte blivit fullbordat och upprättat, vi måste vänta in Kristi tillkommelse och fysiska uppenbarelse och våra kroppars uppståndelse. Det är först då som dödens, sjukdomens och syndens makt helt upphör. Men redan nu lever vi i förskottet av det himmelska, det eviga livet och den fullbordade segern.
Något förenklat skulle man kunna säga att andliga förnyelse- och väckelserörelser präglas av att man lyfter fram möjligheten till förskottet redan här och nu. Andlig stagnation präglas av att förskottet tonas ner, och den fulla uppenbarelsen och segern lyfts fram i tiden som en framtida möjlighet.
Sverige behöver mycket mer trosförkunnelse. Att läsa Hebreerbrevet kapitel 11 är den bästa tänkbara grundkursen i ämnet övervinnande tro.














1 kommentar:

  1. Frid,
    Har lyssnat på denna predikan, som tar upp detta med andlig sömn och vad som kännertecknar den.
    https://youtu.be/gT1XT207DVE

    En annan sak, ljusbärare har ju många i dag,även hillsongmusiken, jag mår så dåligt av detta, för mig skymmer det korsets budskap, vill helst vända i dörren!
    Vänliga Hälsningar
    Leif

    SvaraRadera