Översatt och inlagt med tillstånd
FÖRSTÅ TIDERNA
I åratal har jag följt agendan som utformats för att genomföra det nya evangeliseringsprogrammet som initierats av påven Johannes Paulus II och den romersk-katolska kyrkan. Samma program fortsattes av påven Benedictus och påven Franciskus och är en plan för att nå romerska katoliker som har "förirrat sig" och även för att evangelisera människor av alla trosriktningar.
Målet är att upprätta Guds rike med huvudkontor i Rom så att alla religioner världen över så småningom kommer att böja sig under och dyrka den romersk katolska eukaristiska Kristus.
För de som inte är bekanta med termen den eukaristiska Kristus, formuleras denna enhet av en präst efter transsubstantiationsprocessen. Detta föremål, som dyrkas som "Jesus Kristus", är inget annat än en oblat som placeras i en behållare som kallas en monstrans och dyrkas och tillbeds som "Jesus Kristus."
Detta är uppenbarligen inte den Jesus vi känner och förstår från Bibeln.
Eukaristisk tillbedjan är en tradition i den romersk-katolska kyrkan. När deltagarna stirrar på monstransen tror de att de dyrkar eller tillber "Jesus". I Bibeln beskrivs en sådan praxis som avgudadyrkan.
Nyligen läste jag en artikel som tillförde en helt ny dimension till det romerskt katolska nya evangeliseringsprogrammet. Även om jag var medveten om att många av de framväxande kyrkoidéerna samlades in genom att återvända till de romersk katolska mystikernas sedvänjorna från det förflutna, hade jag aldrig stött på beviset på att kontemplativ bön och klosterväsende var väsentliga komponenter i det nya evangeliseringsprogrammet. Artikeln (från katolska kyrkan) med titeln "Mysticism, Monasticism and the New Evangelization = Mystik, monastik och den nya evangelisationen" 1 gjorde detta samband mycket tydligt. Artikeln började med följande uttalande:
*Monastisk teologi = den form av teologi som bedrevs under medeltiden av benediktiner, cistercienser och kartusianer och som nådde sin höjdpunkt med Bernhard av Clairvaux. Den monastiska teologin hade ett uppbyggligt syfte och bestod i utläggningar av Bibeln, av kyrkofäderna och liturgin. Den står i motsats till den mer spekulativa och ifrågasättande skolastiska teologin, se skolastik.
Många människor tänker på kristen mystik och monastik som strikt "interna" angelägenheter, alltför avlägsna och esoteriska för att ha någon betydelse för kyrkans återevangelisering av det postkristna västern. Även om katoliker i allmänhet respekterar det kontemplativa kallet, kan de se det som perifert till förment mer brådskande angelägenheter, såsom att förbättra katekesen och liturgin, eller att vittna om tro och moral i det offentliga livet. Dessa farhågor är kritiska. Men vi tror att den nya evangeliseringen av historiskt kristna länder också kräver ett återupptäckt av den kristna mystiken och ett återupplivande av den klostermiljö som är dess naturliga hem. 2
Så dessa ord skrivna av författaren Benjamin Mann hjälper till att koppla ihop prickarna och visar att den nya evangeliseringen går hand och hand med främjandet av mystik och kloster. Inga spekulationer krävs. Fakta talar för sig själva. Detta är dock bara den första ledtråden i artikeln. Det finns många andra. Artikeln fortsätter:
Kyrkan har en ny uppgift i vår tid: att åter evangelisera regioner som faller bort från tron. De flesta invånare i denna efterkristna värld är inte ateister: många av dessa är öppna för "andlighet", trots att de är skeptiska mot "religion". Denna offentliga hunger efter andlighet speglar ett legitimt behov.
Kristna måste återupptäcka evangeliets mystiska kärna och presentera det för världen genom klosterväsendets vittnesbörd. Vi har skrivit den här artikeln för att beskriva hur brådskande båda uppgifterna är och att de inte kan skiljas från varandra. För att återevangelisera västvärlden måste kyrkan återvinna sitt mystiska arv – men denna uppgift kräver kontakt med den levande klostertraditionen. Klostren är därför väsentliga för den nya evangeliseringen. 3
Så det är uppenbart för alla med ett rimligt sinne att se sambandet mellan det romerskt katolska nya evangeliseringsprogrammet och den ”Emerging Church = Framväxande” -rörelsen som har svept över världen och påverkat så många kyrkor och samfund. Faktum är att kanske ett annat sätt att beskriva det romerskt katolska nya evangeliseringsprogrammet skulle kunna vara – det förföriska jesuitschemat för att föra de separerade bröderna tillbaka till "alla kyrkors moder" genom återinförandet av kontemplativ mystik och monastik med rötter i den romerska katolicismen.
Denna betoning görs tydlig genom de ord som används i den här artikeln. Författaren uppmuntrar entusiastiskt sina läsare att överge skrifterna och hoppa på den mystiskt-upplevelsemässiga tåget genom att säga följande:
Ännu värre är att många kristna delar denna okunnighet. De försummar sin egen mystiska tradition, ofta på grund av missuppfattningar om vad det faktiskt är. Oskolade i sitt eget rika andliga arv, kan de inte evangelisera dem för vilka "andlighet" och "religion" står i strid. Denna okunnighet om mystik måste upphöra, särskilt om vi bryr oss om den nya evangeliseringen av historiskt kristna nationer, som nu är grogrunden för "andlighet utan religion." 4
Sedan läggs följande påstående till som ett utropstecken:
Monasticism har alltid varit ett privilegierat medel för överföring och spridning av mystisk andlighet, särskilt bland österländska kristna. Vår tradition finns för att främja samma intimitet med Gud som de första eremiterna sökte i öknen i Egypten. Detsamma gäller för traditionell västerländsk klosterväsende, särskilt i den Benediktinska härkomsten som hämtade så mycket från ökenfäderna. Vi hoppas att västkyrkan ska återupptäcka sin egen stora klostertradition och den praktiska mystiken i dess kärna. Inget annat kommer att räcka till för att evangelisera de som söker "andlighet" men misstror "religion". Ja, inget annat kommer att tillfredsställa den mänskliga själens behov. 5
Kanske har du aldrig hört talas om det nya evangeliseringsprogrammet och den romersk-katolska planen att vinna världen till den eukaristiska Kristus som är tänkt att upprätta Guds rike här på planeten jorden. Kanske har denna kommentar gett några fakta som kastar ljus in i mörkret. Har din kyrka eller pastor hänvisat till kontemplativ andlighet? Har du blivit introducerad till romersk-katolska mystikers idéer (som Thomas Merton eller Henri Nouwen), diskuterat begreppet klosterdiscipliner eller lärt dig hur man kan komma närmare Gud genom att uttala upprepade ord eller fraser?
I så fall kanske det är dags att vakna upp och känna igen vad som händer! Är det möjligt att din kyrka har gått samman med Rom och blivit agenter för programmet för nya evangeliseringar? Om du inte vet svaret på den här frågan, tänk på det här på allvar.
Andlig villfarelse sker över hela världen som en del av Sista Dagarnas scenario som vi är på väg mot.
[1] http://www.catholicworldreport.com/Item/3051/mysticism_monasticism_and_the_new_evangelization.aspx https://www.catholicworldreport.com/2014/04/04/mysticism-monasticism-and-the-new-evangelization/
[2] Ibid
[3] Ibid
[4] Ibid
[5] Ibid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar