Kontemplativ bön [via andlig formation] har redan spridit sig i stor utsträckning inom de romersk-katolska och protestantiska huvudkyrkorna. Och den har nu även tagit över och manifesterar sig i konservativa samfund – sådana som traditionellt har stått emot New Age. – Yungen
Många kristna kan ha stora svårigheter att acceptera bedömningen att det som kallas kristen mysticism i själva verket inte alls är kristet. De kan känna att detta avvisande är uppstått av en kätteri-jagande mentalitet som helt ignorerar den kärlek och hängivenhet till Gud som också följer med det mystiska livet.
För de som är skeptiska föreslår jag att man undersöker Philip St. Romains skrifter, som skrev en bok om sin resa in i kontemplativ bön som heter ”Kundalini Energy and Christian Spirituality = Kundalini energi och kristen andlighet”. Denna titel är avslöjande eftersom kundalini är en hinduisk term för den mystiska kraft som ligger till grund för hinduisk andlighet. Inom hinduismen kallas den vanligtvis ormens kraft.
Sankt Romain, en drogmissbruksrådgivare och hängiven katolsk lekmannapastor, började sin resa med att utöva kontemplativ bön eller vila i stillheten, som han kallade det. Vad som hände honom efter denna praktik bör granskas noga av de evangeliska samfunden – särskilt från dess ledning. Den evangeliska kristendomens framtida kurs vilar på om Sankt Romains väg bara är en slump eller om den är normen för kontemplativ andlighet.
Efter att ha avfärdat mental bön som "improduktiv/ofruktbar"1 omfamnade han den böneform som stänger av sinnet, vilket skapade vad han beskrev som en mental passivitet. Det han mötte sedan understryker min oro med nykter klarhet:
Sedan kom ljusen! De guldvirvlar som jag ibland hade noterat började intensifieras och formade sig till mönster som både fascinerade och fängslade mig... Det fanns alltid fyra eller fem av dessa; så fort en försvann, dök en annan upp, ännu ljusare och mer intensiv... De kom genom fullständig passivitet och först efter att jag hade varit i tystnaden ett tag. 2
Efter detta började St. Romain känna "visa ord" komma in i hans sinne och han kände att han "tog emot meddelanden från en annan". 3 Han upplevde också fysiska förändringar under sina perioder i tystnaden. Han kände "stickande förnimmelser" på toppen av huvudet och ibland "fumlade det av energi".
Dessa förnimmelser fortsatte i dagar. Kulminationen av Sankt Romains mystiska utflykt var förutsägbar – när man utövar kristen yoga eller kristen zen, hamnar man i kristen samadhi, precis som han gjorde. Han förkunnade:
Det finns inte längre någon känsla av alienation, för den grund som flödar genom mitt väsen är identisk med verkligheten i hela skapelsen. Det verkar som att mystikerna i alla världens religioner vet något om detta. 4
Sankt Romain gick logiskt nog vidare till nästa steg med:
Betydelsen av detta verk ligger kanske i dess potential att bidra till dialogen mellan kristendomen och österländska former av mysticism, sådana som främjas i det som kallas New Age-andlighet. 5
Många tror att Sankt Romain är en hängiven kristen. Han hävdar att han älskar Jesus, tror på frälsning och är en medlem med gott anseende inom sin kyrka. Det som dock förändrades var hans känslighet. Han säger:
Jag kan inte fatta några beslut för mig själv utan godkännande från den inre rådgivaren, vars röst talar så tydligt i nödens stund... det finns en tydlig känsla av ett inre öga av något slag som "ser" med mina två sinnesögon. 6
Sankt Romain skulle förmodligen bli förvånad över att någon ifrågasätter hans påståenden om att han funnit sanning på grund av den positiva naturen i hans mysticism. Men är det verkligen (bibelns) Gud som denne "inre rådgivare" som Sankt Romain har kopplat ihop sig med? Det är en rimlig fråga att ställa, särskilt när denna bönemetod nu har spridit sig inom ett brett spektrum av kristendomen.
Denna praxis har redan spridit sig i stor utsträckning i de romersk-katolska och protestantiska huvudkyrkorna. Och den har nu slagit igenom och manifesterar sig även i konservativa samfund – sådana som traditionellt har stått emot New Age. Precis som en tidvattenvåg av praktiska mystiker har drabbat det sekulära samhället, så har den också gjort det i den religiösa världen. Sankt Romain gör en observation i sin bok som jag tar på största allvar. Liksom sina sekulära praktiska mystiker-bröder har han en stark känsla av uppdrag och öde. Han förutspår:
Kan det vara så att de som gör resan till det Sanna Jaget [gudomligheten inom oss] på sätt och vis demonstrerar vad som väntar hela människan? Vilken magnifik värld det skulle vara – för majoriteten av människor att leva utanför det Sanna Jag-tillståndet. En sådan värld kan emellertid inte uppstå om inte hundratusentals människor upplever Egots regression i transcendensens [meditationens] tjänst, och sedan omstrukturerar kulturen för att ge plats åt liknande tillväxt för miljontals andra. Jag tror att vi först nu börjar inse denna uppgift. 7
En bok med titeln ”Metaphysical Primer: A Guide to Understanding Metaphysics = Metafysisk grundkurs: En guide till att förstå metafysik” beskriver de grundläggande lagarna och principerna för New Age-rörelsen. Först och främst är följande princip:
Du är ett med Gudomen, precis som med hela mänskligheten ... Allt är ett med allt annat. Allt som finns på jorden är ett uttryck för den Enda Gudomen och är genomsyrat av dess energier. 8
Sankt Romains uttalande var: "Den grund [Gud] som flödar genom min varelse är identisk med verkligheten i hela skapelsen." 9 De två åsikterna är identiska!
Sankt Romain kom till denna uppfattning genom vanlig kontemplativ bön, inte zen, inte yoga utan en kristen form av dessa metoder. Ljusen var också ett återkommande fenomen som en kontemplativ författare föreslog:
Kristen litteratur hänvisar till många episoder som parallellt med upplevelserna hos dem som gick en yogans väg. Sankt Antonius, en av de första ökenmystikerna, mötte ofta märkliga och ibland skrämmande psykofysiska krafter under bön. 10
Tyvärr var denna upplevelse inte begränsad till Sankt Antonius enbart. Detta har varit den vanliga utvecklingen när man vänt sig mot mystisk medvetenhet genom århundradena, vilket också innebär att många som nu ger sig in på den kontemplativa vägen kommer att följa efter. Detta är inte bara tomma gissningar. En mystisk tränare skrev:
Den klassiska upplevelsen av upplysning som beskrivs av buddhistiska munkar, hinduiska guruer, kristna mystiker, aboriginska shamaner, sufi-schejker och hebreiska kabbalister kännetecknas av två universella element: strålande ljus och en upplevelse av enhet med skapelsen. 11
Utan den mystiska kopplingen kan det inte finnas någon enhet. Det andra följer alltid det första. Häri ligger ockultism kärna.
Slutnoter:
1.
Philip St. Romain, Kundalini
Energy and Christian Spirituality,
Crossroad Pub. Co., 1995, p. 20-21.
2. Ibid., pp. 22-23.
3.
Ibid., pp. 28-29.
4. Ibid., p. 107.
5. Ibid., pp. 48-49.
6.
Ibid., p. 39.
7. Ibid., pp. 75-76.
8. Deborah Hughes and
Jane Robertson-Boudreaux, Metaphysical
Primer,
Metagnosis Pub., 1991, p. 27.
9. St. Romain, Kundalini
Energy and Christian Spirituality,
op. cit. p. 107.
10. Willigis Jager, Contemplation:
A Christian Path,
p. 72.
11. Michael J. Gelb, The
How to Think Like Leonardo da Vinci Workbook,
Dell Publishing, New York, NY, 1999, p. 142.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar