Under de senaste 20 åren har flera böcker kommit ut som jämför Jesus och Buddha och försökt sätta dem på samma nivå, och hävdar att de har liknande läror. Är deras läror verkligen jämförbara?
Buddhism
Den påstådda figuren som kallas Buddha (betyder "den upplyste") växte upp i Indien som hindu. Han höll dock inte med om många hinduiska läror och ville "reformera" hinduismen. Det slutade med att han startade en ny religion, kanske oavsiktligt. Buddha hatade bland annat polyteism, hinduiska asketiska metoder och kastsystemet. Buddha avvisade inte bara polyteism (flera gudar) utan gjorde aldrig ett uttalande om Gud, så buddhismen är icke-teistisk (neutral beträffande en högsta gud). Han minskade ner mänsklighetens problem till vad han kallade "lidande" (dukkha) och behovet av befrielse från detta lidande.
Detta ledde till buddhismen.
Buddhismen menar att målet för mänskligheten är att lindra lidande. De buddhistiska kärnprinciperna om lidande och att avsluta det är förkroppsligade i de fyra ädla sanningarna:
1.
Lidande finns
2. Lidande uppstår från bindning till begär
3.
Lidandet upphör när bindningen till begäret upphör
4. Frihet
från lidande är möjlig genom att utöva den åttafaldiga vägen
Den åttafaldiga vägen innebär att öva på följande: Rätt syn/förståelse, Rätt avsikt/Tanke, Rätt tal, Rätt Handling, Rätt försörjning, Rätt ansträngning, Rätt Medvetenhet och Rätt koncentration.
Orden som översätts med "lidande" och "lust" omfattar en vidare betydelse än de gör på engelska.
Pali*-ordet som översatts med lidande är dukkha och bär på tanken att lidande uppstår från förgänglighet, som orsakas av att vara fäst vid denna världens, verklighet eller sanning (kallad ”konventionell sanning”) i motsats till den ultimata sanningen. Lidande inkluderar till och med konceptet att njuta av allt som är obeständigt.
Denna värld och allt som finns i den är tidsmässigt i buddhismen. Att njuta av något genom denna anknytning är därför lidande, eftersom njutningen kommer att ta slut. Att ha glädje i allt som är timligt är lidande.
"Begär" i buddhismen är mer än att vilja något; det är ett grepp om eller begär (tanha) efter detta liv, världen eller verkligheten. Buddhismen lär att greppet om denna värld kommer från "Okunnighet om jaget." Jaget är temporärt och inte verkligt (d.v.s. inte-jaget, anatta eller anatman), vilket håller en i återfödelsens cykel. Att tro att det här livet är verkligt och att du har en individuell identitet är illusoriskt och hindrar verkligt uppvaknande (även kallat upplysning eller insikt), bodhi. Ordet Buddha kommer från bodhi och betyder "den uppvaknade".
Många beundrar buddhismen eftersom dess läror om att få slut på lidande ofta innehåller referenser till medkänsla. Medkänsla, karuna, uppstår ur visdom och i buddhismen är visdom "förståelse eller urskillning av Buddhas lära, särskilt läran om anata, inget jag."
Medkänsla är önskan att befria "alla kännande varelser" från återfödelse. "Kännande varelser" inkluderar alla levande varelser, inklusive djur, invånare i alla världar (liknande världar av andevarelser) och halvgudar. Man måste vara människa för att uppnå upplysning, så medkänsla behövs för att dessa icke-människor (inklusive halvgudar) ska återfödas som människor.
Lidandet tar slut när man slipper återfödelse och uppnår Nirvana, som betyder "att släcka". Nirvana är det tillstånd där man har släckt föreställningarna om falsk verklighet och falska jag (det individuella jaget som inte existerar). Vissa buddhistiska sekter lär att Nirvana är "enhet med det absoluta".
Den buddhistiska vägen inkluderar också buddhistisk meditation, ”Mindfulness = (ungefär) uppmärksam”, eftersom sinnet är en del av denna tidsmässiga verklighet och måste transcenderas för att kunna förstå den sanna verkligheten och avskaffa bindning till denna verklighet, vilket orsakar återfödelse. Meditation görs inte för att lugna ångest, utan för att kringgå sinnet och nå ett tillstånd av ”no-mind = inget sinne” eller ”no-thought = ingen tanke” så att man ser att det finns en existens (det "sanna" jaget eller Buddha-naturen) oberoende av ens tankar och sinne . Detta "sanna" jag (fras för bekvämlighets skull, inte en buddhistisk term) kallas ibland vittnet och det "sanna" Buddha-sinnet kallas ibland ”Big Mind = Stort sinne”. Mindfulness-meditation är att föra meditatorn till insikt om att han är vittnet.
Av denna anledning kallas sinnet och tankarna ofta populärt som "ap-prat", "ap-sinne" eller "sinnes-snack" av de i väst som främjar Mindfulness. Man måste lära sig att kontrollera eller tämja apsinnet så att Big Mind kan ta över.
Buddha Sinnet är människans verkliga natur, det ovillkorliga "Sinnet" - och ord är metaforer här, kom ihåg - som ligger under det betingade ap-sinnet som är ömsesidigt beroende av världen som det interagerar med. Dessutom är ap-sinnet, det vardagliga sinnet, betingat av våra gener, vår uppväxt, vårt undermedvetna, våra minnen, rädslor och kärlekar.
Att göra Mindfulness under en tidsperiod gör att världsbilden förändras; man kan då påstås inse hans "sanna" natur och förstå att den timliga världen inte är verklig. Därför är utövandet av Mindfulness nödvändigt för att få slut på lidande, enligt buddhistiska läror.
Citat från buddhismen
"Buddhismen syftar till sanningen och om inte alla har kapaciteten att förstå den ännu, kommer de kanske att vara redo för det i sitt nästa liv."
"Läran om anatman (eller anatta på Pali) är en av buddhismens centrala läror. Enligt denna doktrin finns det inget "jag" i betydelsen av en permanent, integrerad, autonom varelse inom en individuell tillvaro."
"Väldigt enkelt, våra kroppar, fysiska och känslomässiga förnimmelser, konceptualiseringar, idéer och övertygelser och medvetande arbetar tillsammans för att skapa illusionen av ett permanent, distinkt "jag." Buddha sa, "Åh, Bhikshu, varje ögonblick du föds, förfaller och dör." Han menade att illusionen av 'jag' förnyas varje ögonblick. Inte bara förs ingenting över från ett liv till nästa; ingenting förs över från ett ögonblick till ett annat.”
Citat hittar du här, här och här. Här = here och det finns på engelska på originalets sida, alltså inte översatta.
Kristendomen
Jesus, Guds Son, lärde att människan är syndig och behöver befrielse. Att leta efter saker i den här världen kommer därför inte att ge sann lycka eftersom personens relation med Gud är bruten på grund av synd. Så Jesus sa: "Men sök först hans rike och hans rättfärdighet, så kommer allt detta att tillkomma er" (Matt 6:33). Sann glädje kommer bara av att känna den sanne Guden.
Sann frid kommer inte i att känna till "jagets sanna natur" (dvs. att veta att det är timligt, enligt buddhismen) utan genom att känna Kristus, som försonar människan med Gud, som blir rättfärdig, genom att tro på Honom (Jesus) och Hans (Jesu) verk på korset. Försoning ger fred med Gud. Tills dess är man under Guds vrede eftersom Gud inte kan acceptera synd.
”Därför, efter att vi blivit rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi också har fått vår introduktion genom tron i denna nåd i vilken vi står. och vi jublar i hopp om Guds härlighet.” Rom 5:1-2
"Ty så älskade Gud världen att han gav de sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Ty Gud har inte sänt Sonen till världen för att döma världen, utan för att världen skulle bli frälst genom Honom. Den som tror på Honom blir inte dömd; Den som inte tror har redan blivit dömd, eftersom han inte har trott på Guds enfödde Sons namn. Detta är domen, att ljuset har kommit till världen, och människorna älskade mörkret mer än ljuset, ty deras gärningar var onda." Joh 3:16-19
”Den som tror på Sonen har evigt liv; men den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede förblir över honom.” Joh 3:36
Denna värld skapades av Gud och är verklig, i motsats till buddhistiska läror. Vi är individer med en bestående identitet som möter evigheten med eller utan Gud. Jesus led villigt outsägliga vånda för att betala straffet för våra synder på korset, och gav därigenom en väg till frälsning för dem som tror. Hans verk på korset är fullbordat och är tillräckligt och ger evigt liv åt dem som tror.
"Ty min Faders vilja är att var och en som ser på Sonen och tror på Honom skall ha evigt liv, och jag skall uppväcka dem på den yttersta dagen." Joh 6:40
”Ty Kristus gick inte in i en av människor skapad helgedom som bara var en kopia av den sanna; Han gick in i själva himlen, nu för att visa sig för oss i Guds närvaro. Han kom inte heller in i himlen för att offra sig själv om och om igen, på det sätt som översteprästen går in i det allra heligaste varje år med blod som inte är hans eget. Då skulle Kristus ha fått lida många gånger sedan världens skapelse. Men nu har han dykt upp en gång för alla vid tidernas ände för att avskaffa synden genom sitt offer. Precis som människan är avsedd att dö en gång och därefter att möta domen, så offrades Kristus en gång för att ta bort många människors synder; och han skall träda fram en andra gång, inte för att bära synd, utan för att frälsa dem som väntar på honom." Hebr 9:24-28
Jämförelsen haltar (lider)
All
likhet mellan kristendom och buddhism är ytlig. I själva verket kan
kontrasten mellan buddhism och kristendom inte vara
större.
Buddhismen lär ut att denna värld är illusorisk, det
finns inget bestående jag, man måste vakna upp till det sanna jaget
för att avsluta bindningen till detta liv och därför avsluta
återfödelsen; och målet är Nirvana, ett tillstånd för att
släcka allt begär och därför allt lidande.
Det finns ingen Gud som älskar människan; ingen Jesus som led för att ge vägen till frälsning; ingen relation med en Gud erbjuds.
Nirvana släcker begäret och jaget efter en enhet med ett abstrakt tillstånd; medans evigt liv i Kristus är frid och glädje med Gud för evigt.
Vad man än kan tycka om antingen buddhism eller kristendom är det tydligt att de är ojämförliga i sina kärnläror. Buddhismen håller inte med kristendomen om lidandets innebörd och syfte och hur man avslutar det, om existensen av en skapargud, om människans natur, om syndens faktum, om behovet av återlösning, om sanningen om vem Jesus är. , på vägen till ett slut på lidande och på livet efter döden. Kort sagt, buddhism och kristendom är oense i alla viktiga andliga frågor.
*Pali är språket i de ursprungliga buddhistiska lärorna
Utvalda källor (bortsett från de i texten) som använts i tidigare skrifter om buddhism från vilka mycket av ovanstående härrör
Fler länkar finns på originalets sida i blått
Blofield, John. The Tantric Mysticism of Tibet. NY: Penguin Books USA/Arkana, 1970.
Bowker, John, ed. Cambridge Illustrated History of Religions. Cambridge: Cambridge University Press, 2002.
Bowker, John, ed. The Oxford Dictionary of World Religions. Oxford: Oxford University Press, 1997.
Callaway, Tucker N. Zen Way, Jesus Way. Rutland, VT/Tokyo: Charles E. Tuttle Company, Inc. 1976.
The Dalai Lama. An Open Heart. n.p., 2001.
Eerdman’s Handbook to the World’s Religions. Grand Rapids, MI: William B. Eerdman’s Publishing Company and Lion Publishing, 1994.
Hopfe, Lewis M. Religions of the World, 6th ed. Upper Saddle River, NJ: Prentice-Hall, Inc., 1994.
Keown, Damien, ed. Oxford Dictionary of Buddhism. Oxford University Press, 2004.
McGreal, Ian P., ed. Great Thinkers of the Eastern World. NY: HarperCollins Publishers, Inc., 1995.
Nhat Hanh, Thich. The Miracle of Mindfulness: An Introduction to the Practice of Meditation. Beacon Press, 1999.
Osborne, Richard and Borin Van Loon. Introducing Ancient Eastern Philosophy. NY: Totem Books, 1996.
Schuhmacher, Stephen and Gert Woerner, eds. The Shambhala Dictionary of Buddhism and Zen, trans., Michael H. Kohn. Boston: Shambhala Publications, Inc., 1991.
Smith, Jean, ed. Breath Sweeps Mind. NY: Riverhead Books, 1998.
Thurman, Robert A. F. Essential Tibetan Buddhism. Edison, NJ: Castle Books, 1997.
Tonkinson, Carole, ed. Big Sky Mind. NY: Riverhead Books/The Buddhist Ray, 1995.
Yamamoto, J. Isamu. Buddhism, Taoism, and other Far Eastern Religions; Zondervan Guide to Cults and Religious Movements, Alan W. Gomes, ed. Grand Rapids: Zondervan, 1998.
More Information
An article by Ken Ammi on Buddha and Jesus
A brief explanation of the practice of Mindfulness (from the Buddhist point of view)
Short link: http://tinyurl.com/2nzuph7e
https://www.christiananswersnewage.com/article/buddhism-and-christianity-how-similar-are-they
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar