Ska vi hålla på med bönevandringar som inkluderar Labyrinter? Är det förenligt med Bibeln?

Labyrint Resan/vandringen: Gå vägen till uppfyllande?

Carl Teichrib


översatt med tillstånd av lighthousetrails

Symboler är nyckelhål till dörrar i rymdens väggar och genom dem kikar människan in i evigheten ... Symbolik är då det gudomliga språket och dess figurer är ett himmelsk alfabet. 1

... symboliska ritualer är de yttre uttryck för människans inre önskan att förena sig med gudomligheten. 2

Även om vi inte kan vara säkra på vad labyrinterna användes för, var de helt klart en symbol för det kristna sättet som representerade själens väg genom livet. 3

Jag blev slagen av enkelheten i det ovanstående uttalandet: att labyrinter är "helt klart en symbol för det kristna sättet." Detta är en intressant ståndpunkt särskilt med tanke på att författarna till just detta citat medger att ”vi inte kan vara säkra på vad labyrinter användes för.”
Vi lever i en dag och en tid där många "nya saker" sveper genom den kristna kyrkan. Vissa av dessa alternativa riktningar är helt enkelt en återspegling av förändringar i stil och format. I vår utforskning mot alternativa former av andligt uttryck är det emellertid nödvändigt att urskilja doktrinerna och här spelar godtyckliga principer in. Detta är särskilt sant eftersom samhället snabbt omfattar en mängd alternativa andliga praxis, övertygelser och vägar. Tyvärr slarvar vi kristna ofta med att göra våra läxor och i den andan kan vi oavsiktligt öppna våra församlingar för många tveksamma val och andliga upplevelser.
Paradoxalt nog är det så att medan det evangeliska kristna samhället talar om ”andlig krigföring” och ”att ta på sig Guds fullständiga vapen rustning” så kan många av dessa kyrkor samtidigt omfamna det som de påstår sig arbeta mot. I samband med att vi söker relevans har vi farligt närmat oss det "erfarenhetsmässiga" och införlivat gamla former av mystik i centrum för våra "tros-upplevelser."

Labyrintens bönvandring som följer en enda slingrande väg till en central plats är ett exempel på detta och jag hoppas kunna visa orsakerna till att de kristna inte bör omfamna denna praxis. Primärt drogs detta igång av en brittisk baserad kristen rörelse som håller på med alternativa andliga uttryck och en inflytelserik katedral i San Francisco, samfund runt om i världen omfamnar labyrinter som en livskraftig del av den andliga resan. Men är labyrinter en del av det kristna mötet som föreslås av det tredje inledande citatet ovanifrån?

Min första erfarenhet av en labyrint hände flera år innan idén blev så populär i kristna kretsar. Jag gjorde ett forskningsarbete om ockult filosofi vid Teosofiska 3b huvudkontoret i Wheaton, Illinois och efter att ha tillbringat en större del av dagen med att granska esoterisk litteratur tog jag en promenad runt området för att rensa mitt huvud. Där bakom fastigheten låg en labyrint som hade skapats som en plats för andlig frigörelse och uttryck.

Som kristen forskare och författare om globalisering och religiösa trender som åtföljde vår föränderliga internationella situation blev jag inte förvånad över det faktum att en labyrint inrättat på denna intensivt "ockulta" plats. Det var snarare fullt begripligt.

Vi behöver förstå att kristna som letar efter sätt att få ny relevans inom kyrkans lovsång återupptäckte inte labyrinten som ett andligt verktyg. Som vi kommer att se har det varit en del av den esoteriska världen under mycket lång tid. Därför marknadsförs labyrintvandringar och ”böneresor” av Rosicrucian grupper, 4 på New Age festivaler och festivaler 5 och igenom hela den nyhedniska New Age världen. Förvånansvärt nog inte håller en av USA: s största häxa, shaman och neo hedniska församlingar, ”Pagan Spirit Gathering = Hednisk Ande Samling” i Wisteria, OH, en nattlig sommar ”Solstice Labyrinth = Solstånds labyrint” ritual, som beskrivs som en "transformativ, vandrande meditation genom en labyrint hela natten formad av 1000 tända ljus.” 6

Slå in på resan

Motsatsen till uttalandet ”vi kan inte vara säkra på vad labyrinterna användes för” är en mängd litteratur, en del lätt att få tag på andra som bör hållas dolda i dammiga hyllor. Detta material målar en fascinerande bild av labyrintens användning och syften som en ledning för det mystiska. Men innan vi går ner längs den här vägen är det viktigt att vi reser in i fördjupningarna i antik mytologisk historia.

Den främsta historiska samlingspunkten för labyrintens längd går tillbaka till kretensiska och grekiska berättelser om drottning Pasiphaë, (Minos fru) hennes perverse sexuella lust efter en specifik offertjur, en avskyvärd bestialitet och födelsen av ett konstigt hybridavkomma - den fruktade Minotaur som bodde i en labyrint byggd för att hålla honom instängd. 7
Varje år krävde Kung Minos, Pasiphaës maka att sju pojkar och sju flickor skulle ges som ett offerhyllning till att bli förtärda av Minotauren. Ett år följde en hjälte med namnet Theseus barnen. Han tog ett garnnystan och släppte ut garnet i en sträng när han gick genom labyrinten vilket gav honom ett spår som ledde ut igen. Väl inne i labyrinten följde Theseus labyrinten till dess centrum, där han kämpade med Minotauren och så småningom slog varelsen till döds.

Labyrinten innehållande denna Minotaur var inte den typiska envägslabyrinten i dag utan snarare en komplex labyrint innehållande hallar och kammare. Emellertid har esoteriska filosofer länge förstått att Minotaur labyrinten direkt motsvarar den forntida (och nu moderna) andligt anslutna labyrintvandringen - den långa själsliga resan med sina många vändningar, den ultimata ankomsten till den centrala sammanlöpande punkten, kampen med det inre monstret - och den slutliga segern över krafterna av mörker och okunnighet (som bara kan hända när man är upplyst i centrum) och den upprepade resan tillbaka till helheten och dagens ljus. Denna esoteriska betydelse av den kretiska berättelsen har aldrig gått förlorad på de initierade i ”Mystery Schools = mysterieskolan”.

Glöm inte bort att den här grekiska/ kretensiska berättelsen nedsänktes i dagens hedniska religiösa sammanhang; det är det metafysiska ursprunget till labyrinten eftersom vi kan spåra det. Därför är berättelsen om Pasiphaë, med sin labyrintresa och inre strid av intresse först och främst för det ockulta vetandets värld av det enkla skälet att detta är det avsedda sammanhanget.

Följer vägen

När man följer kunskapsvägen om de andliga användningarna av labyrinten behöver man inte gå till ”Pagan Spirit Gathering = Hednisk andesamling” eller fördjupa sig djupt i ockult litteratur (men vi kommer att undersöka några esoteriska skrifter). Det finns gott om information i olika referensarbeten. Ta till exempel ”The Penguin Dictionary of Symbols = Pingvins symbol uppslagsverk”.

I diskussionen om labyrinten som ett religiöst verktyg associerar The Penguin Dictionary labyrinten (labyrinten) med den buddhistiska mandalaen - ett hjälpmedel i den andliga initierande resan. Tänk på de olika andra metafysiska tolkningarna av labyrinten [Obs: fyr

I diskussionen om labyrinten som ett religiöst verktyg associerar The Penguin Dictionary labyrinten (labyrinten) med den buddhistiska Mandala - ett hjälpmedel i den andliga initierande resan. Tänk på de olika andra metafysiska tolkningarna av labyrinten [Obs: fyrkantiga kommentarer visar en förklaring från denna författare]:

I den kabbalistiska traditionen [Kabbala är en serie texter som utgör skolan för judisk mysticism] som alkemisterna har fyllt, fyllde labyrinter en magisk funktion som var en av hemligheterna som tillskrevs Salomo. Det är därför labyrinter i katedraler, "den serier av koncentriska cirklar brutna vid givna punkter på omkretsen för att ge en konstig och trasslig väg" kallas "Salomons labyrint."

Labyrinten tar också en till mitten av det egna jaget "till någon dold inre helgedom ockuperad av den mest mystiska delen" av den mänskliga personligheten.

Att nå centrum av labyrinten, är som ett steg i initieringsprocessen när man ska göras till en medlem av den osynliga ordern ”Hög kallelse till Mysteriets Religion” som labyrint tillverkarna alltid höljer i mysterium eller, ännu hellre alltid lämnas för att fyllas av sökarens egen intuition. 8
Jack Tresidders Symbol uppslagsverk förklarar:

Många/ alla labyrinter är unikursala (betecknar en kurva eller yta som är stängd och kan dras eller sopas ut i en enda rörelse.) har inga fällor men leder fortlöpande längs en enda väg. Dessa användes ofta i tidiga tempel som initieringsvägar eller mer allmänt för religiösa danser som imiterade vävvägarna för solen eller planeterna. De kom igen i mönster på golv i medeltida kristna kyrkor som "vägar till Jerusalem" - stigar som symboliserar pilgrimsfärd. 9

Andra referensverk om symboler - och en labyrint är både ett spirituellt verktyg och en religiös symbol - ger liknande definitioner (som exempel, se ”The Herder Dictionary of Symbols = Boskapsskötarens uppslagsverk av symboler”). Medan betydelserna är olika rör de sig med ett liknande tema även när de är förknippade med de tidiga romersk katolska katedralerna. Och detta tema upprepas och djupare undersöks av esoteriska filosofer och New Age`are det är vägen för mystik, esoterik och ockultism.

Att nå centrum

Om labyrinten är en väg som leder till en specifik punkt vad förväntar sig vägledaren att hitta när han eller hon kommer?

På den mystiska resan till andligt uppfyllande blir labyrintens mittöga en plats för gudomlig belysning. Till och med Kimberly Lowelle Seward, tidigare president i The Labyrinth Society (ett nätverk av labyrintforskare och entusiaster) känner igen denna grundläggande funktion: ”Labyrinten är en arketyp för transformation. ... Den fungerar som en bro från det vardagliga till det gudomliga. 10

Kampanjwebbplatsen för Breemie Labyrinth i Storbritannien ger en nästan identisk förklaring:

Labyrinten är ett arketypiskt andligt verktyg som finns över många tider och kulturer. Medan en labyrint är en vänsterhjärna, ett rationellt pussel, involverar labyrinten den högra sidan av hjärnan och hjälper oss att få tillgång till vår intuition och ger en portal till det gudomliga. 11

Kathy Doore en författare om heliga utrymmen beskriver fritt de andliga konsekvenserna av labyrinten:

Labyrinter är tempel som förbättrar, balanserar och ger en känsla av det heliga - en plats där vi kan bekräfta vår enhet med kosmos, väcka vår vitala kraft och höja vårt medvetande. Dessa strukturer är rum/ tidstempel där vi kan se verkligheter som konstigt nog överskrider rum och tid. Orientering, form och geometri för en labyrint har såväl symbolisk som rymd betydelse. Det är en spegel för det gudomliga. ...

Att röra sig genom en labyrint förändrar vanliga sätt att uppfatta som förbinder det inre och yttre, den högra och vänstra hjärnan, det ofrivilliga och det evolutionära genom en serie banor som representerar gudarna och gudinnorna. Dessa områden är förknippade med planetrörelser som en process som inducerar union med den. 12

Gudomlig belysning är slutmålet för esoterisk filosofi; det är ockultismens centrala arena. Manly P. Hall en av 1900-talets största esoteriska filosofer och en framstående frimureri historiker berättar att labyrinten var symbolisk för människans sökning efter sanningen. 13 Andra ockulta forskare säger att labyrinten symboliserade "svårigheten att hitta vägen till Gud” för folket . 14 Allt detta pekar på samma sak - den mystiska insikten om vår egen gudomlighet.

Som Hall säger i sin bok om frimureriet:

Människan är en gud som skapar och som i Egyptens mytiska myter formas han på keramikerns drejskiva. När hans ljus lyser ut för att lyfta och bevara allt får han gudaskapets trippelkrona. 15
Rosenkreuzska auktoriteten Christian Bernard förklarar detta mystiska mål som att bygga och utveckla det inre templet:
Universumets tempel, jordens tempel och livets tempel är bara ett i människans tempel. Det är därför tiden har kommit att arbeta för att återuppbygga det, för det messianska ljuset måste komma från det himmelska Jerusalem som vibrerar i oss. 16

Annie Besant, en tidig teosofisk ledare uttryckte det enkelt och sade: ”Människan ska inte tvingas; han ska vara fri. Han är inte en slav utan en skapande gud. ” 17

Olika vägar, samma betydelse

En del av paketet av labyrint symbolin är initiering, den mystiska processen för inre transformation. Robert Macoy's Frimuraruppslagsverk som så mycket annat av den esoteriska litteraturen kopplar ihop labyrintens betydelse med detta begrepp. När han definierade labyrinten skrev Macoy: "I de forntida mysterierna passagerna genom vilka den initierade gjorde sin mystiska pilgrimsfärd." 18

Som nämnts ovan är initiering processen för inre transformation. I det syftet använder esoteriska samhällen och ockulta ordnar initiering som en viktig komponent för andlig utveckling. Initiering är den verkliga vägen, resan till mystisk fullständighet. Detta är den ockulta metaforen i labyrinten en metafor som spelas ut i en mängd mystiska liknelser. Tänk på följande arketyper. Tänk på att varje exempel är fylld med historiska och religiösa anslutningar till Mysterium Religioner där labyrinten bara är en del. 19

Frimureri: När frimurerkandidaten genomgår sin initiering leds han på en osynlig väg från station till station i hela Ordensrummet. Varje punkt och del av denna resa ges en esoterisk förklaring - det vill säga de verkliga betydelserna är täckta av allegori och symbolik. Efter att ha avslutat resan runt stugan leds han till mitten av rummet där han knäfaller framför ett altare. Mästaren som blir tillbedd frågar vad kandidaten mest önskar och den initierade svarar med "Ljus." 20 Förstå det här - det begärda ljuset är inte stearinljus eller någon annan fysisk ljusenergi utan andlig belysning. 21

”Order of the Golden Dawn = Gyllene gryningens order: Initieringsriter som ceremonin för graden av ”Philosophus = Mästare” för kandidaten på en spirituell resa som följer en osynlig men ändå konkret väg i hela rummet. Denna resa precis som i frimureriet är avsedd att höja kandidatens nivå av transformativ upplysning. 22

Den forntida och mystiska ordern ”Rosae Crucis = Kors rosor”: I AMORCs tempelritual, andra portalen, deltar studenten i en allegorisk resa som letar efter ljus och kunskap. När han deltar i ritualen följer eleven en väg till varje punkt på kompassen och återvänder till en central triangel. Återigen, som de två andra illustrationerna ovan, är denna handling en del av den mystiska resan mot ”ljus” och kosmisk enhet. 23

”Order of the Eastern Star = Österländska stjärnans order”: OES deltar i en serie ritualistiska initieringar precis som frimurare. Till skillnad från frimureriet utförs OES rituella arbete på en gigantiskt matta på golvet med ett pentagram på. Detta pentagram med ett altare placerat i dess centrum kallas en labyrint. Var och en av de olika initieringsriterna - resor på väg till större förståelse - äger rum i och runt denna labyrint. 24 Beulah Malone, förre store husmor och OES´s sekreterare förklarar:
Slingrandet in och ut ur labyrinten symboliserar människans själ som snubblar och kämpar genom livet; att lära av misstag och upplevelser att vägen som leder till det högsta livet och till Gud inte är lätt men är ett sätt att testa ens kraft och styrka.

Genom att följa exemplen av hjältinnorna i vår order som symboliserats i livet [Detta är en del av OES-labyrintens resa] kan vi komma in i hans fulla ljus och i visdom och förståelse. Den stora magneten för vår stjärna när den lyser fram i världen har till uppgift att föra ut enhet, sanningen om Guds faderskap och människans brödraskap. 25

Och här ligger den djupare andliga betydelsen av labyrintvandringen som har blivit så modern idag: Det är den symboliska upplysningens resa, helt andlig till sin natur och beroende av våra verk - "resan" eller "testet av ens egen makt och styrka."

Vägen till centrum av labyrinten är som den osynliga men konkreta vägen som leder till det esoteriska altaret; det är en initiering i det mystiska.
Vägen för slutförandet: Återvända från centrum
Hundratals kristna har deltagit i labyrint bönepromenader och många kyrkor i Nordamerika och Europa omfattar detta verktyg som ett sätt att utöka sin andliga upplevelse. Pastorn Jill Geoffrion, en "certifierad labyrint främjare" och författare till sådana böcker som ”Christian Prayer and Labyrinths = Kristna böner och labyrinter” och ”Praying the Labyrinth = Bön som labyrinten” skriver:

Vi befinner oss för närvarande i en period av historisk labyrintåterupplivning. Kyrkor, ”retreat = tillflyktsort” centrum och kristna läger placerar dessa bönverktyg inom och utanför. Kristna över hela världen installerar labyrinter på sina gårdar/ trädgårdar. Många använder labyrinter som ett ministerium för att ta med bärbara versioner till fängelser, nationella konferenser och kyrkogruppmöten. En konservativ uppskattning är att det finns över 5 000 labyrinter bara i USA. Gud välsignar användningen av labyrinten; många dras närmare Jesus, upplever helande och får andlig tydlighet när de ber på dess väg. 26
Jag måste erkänna att hennes uttalande låter tilltalande. Men det här uttalandet från Geoffrion målar inte hela bilden. På hennes labyrint bön webbplats erbjuder Geoffrion föreslagna böner för olika labyrint händelser. När hon tillägger en ny labyrint föreslår hon att de som närvarar bildar en cirkel på mönstret och utökar ”energin som finns i våra hjärtan och sinnen genom sina händer mot labyrinten.” Efter denna övning är en meditativ tid där varje person fysiskt lägger händer på labyrinten och ropar fram "bilden av en älskad som går den här labyrinten och får det som behövs." Efter mer "avbildning" rekommenderar hon denna lyhörda bön:
Gemenskap: Vi ägnar denna labyrint till andligt uppvaknande och återuppvaknande.

Ett: Låt oss be med hjärtan som sträcker sig i många riktningar, ... Helig uppehållare, väg till helhet, skapare av möjligheter, du som stödjer förändring, du som frigör förlåtelse, frihet, ärlighet, visdom, hopp, glädje ... vi tackar dig för det vackra andliga verktyget på som vi står. 27
Geoffrion föreslår andra reflekterande meditationer för labyrinten, inklusive korta böner från "kristen tradition", "egyptisk tradition", "hinduisk tradition" och "sufi tradition". 28

För kristna som håller fast vid Jesus Kristus exklusiva budskap i Joh 14: 6 ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen människa kommer till Fadern utan genom mig,” uppstår nu den allvarliga klyftan. Det är det dilemma som finns mellan det Geoffrions första citat beskrev kontra den religiösa pluralismen som labyrinten verkar sprida. Och på grund av labyrintens natur och metafysiska historia är denna andliga pluralism oundviklig. Denna ständigt växande religiösa inkludering - som är uttrycket för den esoteriska idén om Guds faderskap - borde dock inte överraska. När allt kommer omkring, i labyrintupplevelsen är varje väg relevant, varje väg är rätt, varje religion är giltig.

Visserligen är Geoffrion bara en talesman som representerar den kristna labyrintens bönemöte. ”Grace = Nåd” katedralen har emellertid lite mer slagkraft. I själva verket har Grace, San Franciscos framstående Episkopala kyrka varit Nordamerikas ”stigfinnare” -samling i labyrintrörelsen och har varit värd för bönvandringar på deras två labyrinter i åratal. Dessutom är Graces utomhuslabyrint öppen dygnet runt och kyrkan har nu en involverad global nätverksorganisation som är dedikerad till att främja labyrintupplevelsen. Därför har Grace betraktats av många kristna labyrintförespråkare som det drivande inflytandet för detta nya andliga uttryck i Nordamerika.

Det råder ingen tvekan om att en anledning till Grace domkyrkans framgång är deras anslutning till Chartres katedralen i Frankrike. Som en forntida medeltida kyrka är Chartres värd för ett originalmönster som är dagens erkända prototyp för den kristna bönvandringen. Grace har noggrant kopierat Chartres, marknadsfört det mycket bra och är nu en viktig målsägare för Chartres upplevelsen. Tänk på Graces webbplats med titeln "Walking the Labyrinth = Gå genom labyrinten”: Reflektioner från Chartres", där det stod:

There’s no doubt that one reason for Grace Cathedral’s success is their connection to Chartres Cathedral in France. As an ancient medieval church, Chartres hosts an original pattern that is today’s recognized prototype for the Christian prayer walk. Grace meticulously copied Chartres, has marketed it very well, and is now a major spokes-church for the Chartres experience. Consider Grace’s website titled “Walking the Labyrinth: Reflections from Chartres,” som löd:

Ett djupgående meditationsverktyg, en metafor för den andliga vägen, en feministisk kristen ikon, en symbol på Maria eller till och med all kristendom, till och med ett nästan kultliknande centrum i en rörelse - labyrinten är, som de flesta kan komma överens om en kraftfull inspiration. 29

Grace är öppen om labyrintens djupare betydelse. På framsidan till deras labyrint webbplats säger Grace:

Labyrinten är en arketyp, ett gudomligt avtryck som finns i alla religiösa traditioner i olika former runt om i världen. Genom att gå en kopia av Chartres labyrinten som ligger på golvet i Chartres katedralen i Frankrike från runt 1220, återupptäcker vi en länge glömd mystisk tradition som insisterar på att återfödas. 30

Och Grace påpekar också att labyrinten är en delad över gränserna andlig esoterisk tradition:

I indiansk kultur kallas det medicinhjulet och människan i labyrinten. Kelterna beskrev det som Cirkeln som aldrig tar slut. Det kallas också Kabala i mystisk judendom. En funktion som de alla delar är att de har en väg som vrider sig på ett cirkulärt sätt till mitten. 31

Labyrintövningen, förklarar Grace vidare, bör ses i tre delar:

* Rengöring (frigöring) - En frigöring, som släpper detaljerna i ditt liv. Detta är handlingen om att släppa tankar och distraktioner. En tid att öppna hjärtat och lugna sinnet.

* Belysning (mottagning) - När du når centrum, stanna där så länge du vill. Det är en plats för meditation och bön. Ta emot vad som finns där för dig att få.

* Union (återvändande) - När du lämnar samma väg ut från centrum som du kom in går du in i det tredje steget vilket är att gå med Gud, din högre kraft eller de helande krafterna i arbetet i världen. Varje gång du går i labyrinten blir du mer bemyndigad att hitta och utföra det arbete du känner att din själ når fram till. 32

Som institution är Grace ingen vanlig kyrka. Den har inte bara varit oerhört inflytelserik för att föröka labyrintens bönevandring, den har också varit en värmebas för globalt religionsarbete över gränserna.
På 1990-talet var William Swing biskop i Grace. Under FN´s 50-årsjubileum 1995 förkunnade Swing att Grace skulle arbeta för att bygga ett globalt gränsöverskridande nätverk. Efter en intensiv mängd resor och lobbyverksamhet lyckades Swing bilda ”United Religions Initiative = Enade religioners initiativ” ett av världens ledande FN anslutna gränsöverskridna religiösa partnerskap. Idag är URI en aktiv aktör för att främja global religiös enhet.

Varför är detta viktigt? Kom ihåg att mellan olika esoteriska filosofier och labyrintbegrepp går en parallell mellan båda teman och enhet. Som ett andligt gränssnitt, och som Grace Katedralen påminner oss om tillhör den mystiska labyrinten ”alla religiösa traditioner.” Kommer du ihåg Österländska Stjärnans labyrint? Enhet, Guds faderskap och människors brödraskap var deras utropade magnetism till deras stjärna. Manly P. Hall, som talade om idealet inom frimureriet om Guds faderskap och människors brödraskap skrev dessa ord:

Den sanna Frimuraren är inte bunden till sin tro. Han inser med sin loges gudomliga upplysning att för en frimurare måste hans religion vara universell: Kristus, Buddha eller Mohammed namnet spelar mindre roll för han känner bara igen ljuset och inte bäraren. Han tillber vid varje helgedom, knäböjer framför varje altare, vare sig det är i ett tempel, en moské eller en katedral, och inser med sin sannare förståelse att all andlig sanning är enhet. 33

Detta är utgångspunkten för det ockulta begreppet ”det gudomliga.” Det säger att varje väg på resan är unik, men ändå är alla sanna. För att mystikern ska gå framåt och uppåt, för att återvända från mitten av labyrinten, måste han acceptera sin inre gudomlighet. Som Hall säger, ”frälsningens väg har varit dold inuti oss.” 34

Reiki mästaren Kate McManus berättar i sin artikel "Walking the Fire Labyrinth = Vandra eldslabyrinten" om sin väns andliga resa:
I år nämnde en vän en händelse som skulle hållas längre västerut en vecka efter vår vintermagiska festival. Hon beskrev det som en brand/ eld labyrint ritual där en stenlabyrint skulle tändas på på natten för att promeneras med medveten avsikt och så markera slutet på året och början en nytt, en utgjutning av det gamla och det gudomliga barnets födelse. 35

För år sedan gjorde Paul Clasper denna religiösa inkludering till ett färdigt paket:

Den nya blandningen av tro kommer att orsaka en ny inblandning av idéer och seder. Utanför mötet kanske en del parning av föråldrade befogenheter äga rum. Det nya samlaget kommer att tillverka mer inkluderande, universella troar, kanske till och med en ny världstro som grund för den kommande världscivilisationen. 36



Vad har vi lärt oss?

I ett tidigare citat av pastorn Jill Geoffrion förkunnade hon att ”Gud välsignar användningen av labyrinten; många dras närmare Jesus, upplever helande och får andlig klarhet när de ber på dess väg. ”På ytan låter detta bra. Men välsignar Gud verkligen denna "nya sak"? Kan Gud dessutom välsigna något som har sitt ursprung i esoteriska läror och forntida hedniska mytologier? Att lägga till sin historiska hedniska betydelse visar på det faktum att labyrinten aldrig har förlorat sin ockulta mening. Som nämnts tidigare i artikeln används labyrinter fortfarande och kommer att fortsätta att användas som ett instrument för hednisk andlighet.

Om Gud välsignar labyrintens bönresor, hur ska han hantera 5 Mos 12: 1-14, 18:9-13 och 2 Mos 34:10-17? I vart och ett av dessa skriftversioner säger Gud uttryckligen till sitt folk att avstå från allt som används i hedniska praktiseringar. Dessutom är hela Jeremia bok en varning mot engagemang i alternativa religiösa praktiseringar.

Detta är de stadgar och föreskrifter som ni ska vara noga med att följa i det land, som Herren, dina fäders Gud, har gett dig till besittning, så länge ni lever på jorden. Ni ska i grund förstöra alla de platser där de folk som ni fördriver har tillbett sina gudar, på höga berg och höjder eller under lummiga träd. Ni ska bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder och bränna upp deras asherapålar i eld, hugga ner deras avgudabilder och utplåna deras namn från sådana platser. Ni ska inte tjäna Herren er Gud på deras sätt, utan den plats som Herren er Gud utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning ska ni söka och dit ska du gå. Dit ska ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, och era händers bidrag, era löftesoffer och frivilliga offer och det förstfödda av era kor och får. Och där ska ni äta inför Herren er Guds ansikte och glädja er med ert husfolk över allt ni förvärvat, det som Herren din Gud har välsignat dig med. Ni ska då inte göra allt som vi i dag gör här, där var och en gör vad han själv anser vara rätt. Ni har ju ännu inte kommit in i den vila och den arvedel som Herren din Gud vill ge dig. Men när ni har gått över Jordan och bor i det land som Herren er Gud vill ge er till arvedel och när han har låtit er få ro för alla era fiender runt omkring och ni bor i trygghet, då ska ni föra allt som jag befaller er till den plats som Herren er Gud utväljer till boning åt sitt namn: era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, era händers bidrag och alla de utvalda löftesoffer som ni ger Herren löfte om. Där ska ni glädja er inför Herren er Guds ansikte med era söner och döttrar, tjänare och tjänarinnor och med leviten som bor inom era portar, för han har ju ingen egen lott eller arvedel med er. Ta dig till vara så att du inte offrar dina brännoffer på vilken plats som helst. Endast där, på 

den plats Herren utväljer inom en av dina stammar, ska du offra dina brännoffer, och där ska du göra allt som jag befaller dig.

När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte lära dig att handla enligt dessa folks avskyvärda seder. Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda. Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud.

Herren svarade: ”Se, jag sluter ett förbund: Inför hela ditt folk ska jag göra sådana under som inte har gjorts på hela jorden eller hos något folk. Och hela det folk som du är mitt ibland ska se Herrens gärning, för det som jag gör med dig är förunderligt stort. Rätta dig efter det jag i dag befaller dig. Se, jag ska driva bort amoreerna, kananeerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna för dig. Ta dig till vara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du kommer, så att de inte blir till en snara för dig. I stället ska ni bryta ner deras altaren, krossa deras stoder och hugga ner deras asherapålar. Du ska inte tillbe någon annan gud, för Herren heter Nitisk, en nitisk Gud är han. Du ska inte sluta något förbund med invånarna i landet, eftersom de trolöst håller sig till sina gudar och offrar åt dem. När de då inbjuder dig kommer du att äta av deras offer. Du kommer också att ta deras döttrar till hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar trolöst håller sig till sina gudar kommer de också att förleda dina söner att trolöst hålla sig till dem. Du ska inte göra några gjutna gudar åt dig.

Vidare, om Gud skulle välsigna labyrintens bönresor, hur ursäktar Han den gränsöverskridande religiösa aspekten som är vanlig i hela rörelsen? Joh 14:6 säger tydligt att den enda vägen till Fadern är genom Jesus Kristus, och inte på något annat sätt.
Jesus sade till honom: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig

Utöver allt detta, precis som att gå i labyrinten används för att initieras i kulter, fungerar det som en katalysator för att dra människor till mer allvarliga former av New Age eller österländsk meditation som täckts under termer som "tystnaden", "centrerande bön, ”Eller” kontemplativ bön. ”Ja, de flesta kristna skulle bekräfta att deras labyrint bönvandring är helt fokuserad på Jesus Kristus. Det kan vara sant, men det ursäktar inte att labyrinten till sin teologiska natur är en gränsöverskridande religiös och djupt mystisk enhet. Om Gud skulle välsigna labyrint upplevelser hur hantera Han 2 Kor 6: 14-16?
Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.

Finner du det som utgetts av Lightuose Trails och deras författare intressant så finns det nu inlagt på svenska på egen blogg; https://fyrhusstigen.blogspot.com

Slutnoteringar och källförteckning:
1. Manly P. Hall, Lectures on Ancient Philosophy (Philosophical Research Society, 1984), p. 357. Hall was one of the 20th century’s most celebrated esoteric philosophers, founder of the Philosophical Research Society, eminent Freemason, and a respected lecturer on occult doctrines and the Mystery Religions.
2. Roberta H. Lamerson, F.R.C. “Initiation” (Rosicrucian Digest, November, 1984), p. 21.
3. Kevin and Ana Draper, Steve Collins, and Jonny Baker, “Labyrinths and Mazes” (http://www.labyrinth.org.uk/historypage1.html). Website promoting labyrinths as an alternative Christian experience.
3b. Theosophy is a blend of mystical traditions, ancient mystery religions, and eastern philosophies.
4. The Toronto lodge of the AMORC Rosicrucian order hosted a labyrinth journey the first Sunday of every other month (September, November, 2005; January, March, 2006). Location: Rosicrucian Regional Cultural Centre, 835 Broadview Ave, Toronto, ON.
5. See the Pagan Spirit Gathering website at https://www.circlesanctuary.org/index.php/circle-magazine/sample-articles/solstice-fires-of-the-pagan-spirit-gathering. Another example is the Breemie Labyrinth Mid-Summer Festival at http://www.sacredway.co.uk/Breemie%20main/mhaydenlabs.htm.
6. See https://www.circlesanctuary.org/index.php/pagan-spirit-gathering/rituals-and-celebrations.html.
7. Joseph Campbell, Occidental Mythology: The Masks of God (Arkana, 1991), p. 20. See also The Dictionary of World Myth (Facts on File, 1995), p.135. Other ancient labyrinth myths and stories exist that are rooted in Egyptian and various other Mesopotamian locations.
8. Jean Chevalier and Alain Gheerbrant, The Penguin Dictionary of Symbols (Penguin Books, 1996), pp. 643-644.
9. Jack Tresidder, Dictionary of Symbols (Chronicle Books, 1997), pp. 117-118.
10. The Labyrinth Society, http://www.labyrinthsociety.org.
11. See footnote 5.
12. Kathy Doore, “Myth and History of Labyrinths”(“Official Blog of Kathy Doore,” http://www.labyrinthina.com/path.htm).
13. Manly P. Hall, The Secret Teachings of All Ages (Philosophic Research Society, 1989).
14. C.W. Leadbeater, Ancient Mystic Rites (Quest Books, 1986), p. 51.
15. Manly P. Hall, The Lost Keys of Freemasonry (Macoy, 1951), p. 92.
16. Christian Bernard, So Mote It Be! (AMORC, 1995), pp. 87-88.
17. Annie Besant, Esoteric Christianity (Quest Books, 1966), p. 220.
18. Robert Macoy, A Dictionary of Freemasonry (Gramercy), p. 215.
19. Historians and occult philosophers who assert this link between the Mystery Religions and today’s esoteric societies include Manly P. Hall, Foster Bailey, Albert Pike, C.W. Leadbeater, Israel Regardie, Papus, A.E. Waite, Eliphas Levi, J.D. Buck, Albert Mackey, H.P. Blavatsky, Henry C. Clausen, George H. Steinmetz, Joseph Fort Newton, and many others.
20. See Look to the East: A Ritual of the First Three Degrees of Masonry. See also Duncan’s Masonic Ritual and Monitor and Albert Pike’s Morals and Dogma.
21. Albert Pike, Morals and Dogma, p. 252 and Foster Bailey, The Spirit of Masonry, p. 108.
22. See Israel Regardie’s The Golden Dawn and What You Should Know About the Golden Dawn.
23. Rosicrucian Initiation, Temple Section, Second Portal, AMORC.
24. See Beulah H. Malone, Let There Be Light; see also Robert Macoy, Adoptive Rite Ritual; Ritual of the Order of the Eastern Star, published by the authority of the General Grand Chapter Order of the Eastern Star.
25. Beulah H. Malone, Let There Be Light (Masonic Home Print Shop,1958), p. 97.
26. Jill Kimberly Hartwell Geoffrion, Christian Uses of Labyrinths (http://library.stkate.edu/pdf/trw%20lab-christian%20uses.pdf).
27. Jill Geoffrion, Dedication of Deep Haven Labyrinth (article no longer available online).
28. Jill Geoffrion, “Prayers from Varying Traditions to Use at a Labyrinth” (http://web.archive.org/web/20101229071645/http://www.jillgeoffrion.com/prayers4labusedifreltrad.html). I give Geoffrion sarcasm credit; she includes a short prayer from the American Secular Tradition—“whatever!”
29. Grace Cathedral, Walking the Labyrinth (http://web.archive.org/web/20100418115520/http://www.gracecathedral.org/enrichment/forum/for_19981122.shtml).
30. Grace Cathedral labyrinth homepage: http://www.gracecathedral.org/labyrinth.
31. Ibid.
32. Ibid.
33. Manly P. Hall, The Lost Keys of Freemasonry (Macoy Publishing, 1923/1951), p.65.
34. Manly P. Hall, The Mystical Christ (Philosophical Research Society, 1951), p. 248.
35. Kate McManus, “Walking the Fire Labyrinth: A Winter Solstice Encounter” (http://healing.about.com/od/labyrinthspiritual/a/firelabyrinth.htm).
36. Paul Clasper, Eastern Paths and the Christian Way (Orbis Books, 1980), p.108.