Andens liv i Lysekil,
artikeln skriven av Thomas Österberg 26 maj 2023
Jag kommer inte ta upp hela artikeln, och vill man läsa den så får man söka upp den och läsa, förutsatt att man är prenumerant. Vilket jag själv inte är, så maken har sänt bilder på telefonen, vilka en del är snudd på oläsliga.
Låt mig ta lite om dessa punkter och vad som står ut för mig.
Sedan när ska en profetia enkom handla om att bygga upp, trösta, förmana, vägleda och uppmuntra? Detta är positiva profetior, inte negativa. Låter som ”nya apostoliska reformationen = NAR”, i mina öron. Där man aldrig får profetera negativt. Tro det eller ej men det är en av deras huvudregler, detsamma gäller för att tala kunskapens ord.
Träna, låter också i mina öron som NAR, där man kan träna upp dessa gåvor, både på folket i kyrkan och utanför. Lyssna in Gud, om igen något som är stort inom NAR.
Pröva budskapet mot vad skriften säger. Superbra! Hur gör man för att göra upp med det som inte leder rätt? Vet folket som får profetiorna hur de på rätt sätt ska använda bibeln, för att se om det är i enlighet med det skrivna ordet?
Titta på frukten, bygger budskapet upp eller leder det till förvirring och söndring? Frukten hos en kristen ska visa vilken grund vår tro är byggd på, och på vad skriften säger. Det är även vad en profetia måste kunna bekräftas av. Om det går emot det som skriften säger, så är det inte sant, och frukten av det är inte gott. Om det som leder till förvirring och söndring inte faller under god frukt, utan endast det som bygger upp dig; Hur gör vi då med korrigering från Gud? När Gud korrigerar oss, så kan resultatet bli en söndring mellan de som står fast i saker som Gud korrigerar och de som väljer att göra upp med det som Gud korrigerar. Ska vi inte lyssna då?
Gå därifrån om någon hävdar att allting är 100 % från Gud? Som regel kan det ju vara en bra sak, och det låter ju sunt. Åh andra sidan så talar ju Gud alltid allting 100 % rätt, så där skär det sig lite att säga till en person att om allt är rätt gå därifrån. Detta om igen låter som NAR, där en person endast behöver vara rätt i 30 % av det den säger och endast 30 % av gångerna. Sedan när är det en standard som vi kan hålla oss till. De som profeterade falskt i GT, skulle ju stenas till döds. Har Gud nu plötsligt förändrats och standarden helt förändrats den med?
Kyrkoherde Hans Wolfbrandt är vid sidan om sin tjänst som kyrkoherde också ordförande för det nationella karismatiska och ekumeniska nätverket ”New Wine = Nytt Vin”, vilket lyfter fram den Helige Andes gåvor, bl.a. tungotal, profetia, kunskapens ord och helande för sjuka. Han berättar att SVK på orten vill vara en profetisk församling.
Det profetiska är att se det som Gud ser och känna det som Gud känner, säger Wolfbrandt. Låter som ytterligare NAR i mina öron. NAR är byggt till stor del på känslor och upplevelser.
Wolfbrandt har jobbat tillsammans med Karin Malmström i många år. Hon ansvarar för Alphakurser, lovsången och förbönen i församlingen. De har båda lyssnat på förkunnelsen om profetians gåva av John Wimber, (känd falsk förkunnare) på 1980-talet.
Wimber var ganska snabb på att erkänna Kansas city profeterna och deras kätteri, han var även snabb med att erkänna ”Torontovälsignelsen eller den heliga skrattväckelsen som den också kallades. Han hade ett stort fokus på under och tecken och kraftfull evangeliserings teologi. Senare ska han ha lagt distans mellan sig och dessa. Dock ska sägas att den som skrev boken om honom ansågs vara en aning bias.
Han var även väl influerad av C.Peter Wagner en kyrkguru. Om metoden med kyrktillväxt fungerade så var det av mindre betydelse huruvida den överensstämde med skriften.
Han varnade emot biblisk urskiljning, och kallade det för att ”tillbe boken (den heliga skrift) och han hånade de som dömde allting strikt efter vad skriften sa. Ha sa; De har Gud Fadern, Gud Sonen och Gud den Heliga boken.
I ett seminarium om helande gjorde Wimber följande uttalande: "Det är ondskefullt när du gömmer dig bakom doktrinära övertygelser som begränsar och kontrollerar Andens verk - Kyrkan idag begår ondska i den sunda lärans namn, och de släcker den Helige Andes verk" (Wimber, ”Healing Seminar Series = Serie seminarium om helande”, citerad från ”Testing the Fruit of the Vineyard = Testa Vineyards frukt” av John Goodwin).
Detta sätt att se på skriften födde senare ”sätt inte Gud i en låda”, där lådan i fråga var bibeln.
Han började läsa bibeln mycket efter att han blev frälst. (mycket bra) Detta gjorde att han ställde frågan; När får vi göra grejer? Vadå för grejer? Jo såna som man läser om i bibeln – uppväcka folk från det döda, hela blinda och paralyserade. Du vet de grejerna. Vi gör inte sånt längre var svaret han fick. Men vad gör ni då frågade John? Det vi har gjort under mötet här var svaret. Och för det gav jag upp droger, kontrade Wimber med.
Wimber var den som populariserade utryck som ”Mer Herre” och Doin the stuff = Göra Grejerna”.
Så vad är det för andens liv i Lysekil? Är det enkom positivt? Är det ett verk av den Helige Ande, ett verk i ande och sanning?
Tillåt mig att vara en aning skeptisk. För mig veterligt så har inte Vineyard rörelsen gjort upp med de kätterier som finns i dess botten, något mer än trosrörelsen har. Och det är inte sann kristendom. Ur Vineyard har inte enkom kommit Torontovälsignelsen (drucken i anden – kärt barn har många namn), utan nu har du även blötlägga sig i anden, som kommit ur samma rörelse som Wimber skapade.
Om man inte tar itu med det som finns i grunden och får bort det möglet först, så kan man inte bygga ett nytt hus, som inte innehåller något av det som fordom var, det finns ju kvar under ytan. Tänk på det som en heltäckningsmatta. Om du lagt den på ett fult golv, så blir inte golvet under mattan snyggt utan att du först gör det snyggt.
Först gör man upp med grunden, sedan bygger man nytt.
Denna cancer som nu har kommit in i kristendomen, som snabbt förs från församling – församling, kommer inte få ett stopp utan att de som håller fast vid sina falska läror gör upp med dem och får bort dem från sig. Då kan nytt liv komma in – ett liv i ande och sanning. Så länge som vi blandar, så är jag tveksam till att detta är ett verk i ande och sanning.