Jag delar det jag står för och kommer fortsätta göra det.

Jag har nu flera gånger fått poängterat för mig att en del som jag väljer att översätta kommer från kalvinister. Detta då trots att det så fort jag delar från min blogg kommer upp en stor skylt där det står;

Jag delar sånt jag står för, inte nödvändigtvis med egna ord. Då jag inte vill ljuga eller plagiera, lägger jag ut adressen under. Vad alla de jag översätter saker av tror, och hur deras relation med Gud ser ut, vet jag inte. ”Endast Gud känner hjärtats uppsåt och tankar” Jag står för åsikterna jag lägger ut, inte de som skrev dem från början, då jag inte känner någon av dem. Läs mer under ”Lite om mig och varför jag delar det jag delar” maj 2017

Jag är inte ute efter att bedraga någon, inte på något vis. Jag hr inte fått lärargåvan och ger mig inte ut för att ha fått det. De flesta som faktiskt delar undervisning på nätet är just kalvinister. Jag är inte själv kalvinist, och den läran har många fel i sig, precis som bland andra Jehovas Vittnen, Mormoner, Adventister och Katoliker.

MEN de gånger jag hittar artiklar eller undervisning som är sund, då översätter jag det och delar det. Det betyder inte att jag anammat alt i deras lära. Och sanningen att säga ingen annan av oss utom Gud själv vet om de anammat allting i den lära de är involverade i. Vi kan lika lite veta att om vi delar från Baptister och Pingstvänner om vi nu anser dem sunda om den som skrivit det lever rent och heligt inför Gud. Om igen endast Gud själv vet våra tankar och hurdana våra hjärtan är.

Det enda jag vill är att försöka på mitt eget lilla vis hjälpa någon, det är allt. Skriften säger oss ”pröva allting och behåll det goda”. Det är det jag försöker göra. Om jag ser något som jag anser sunt, så översätter jag det och delar. Och jag får då förlita mig på den Helige Andes hjälp till att ta sånt som är sunt, oavsett från vem det är. (Även jag kan dock urskilja fel och ingen av oss har full uppenbarelse över allting. Det är därför vi syskon behöver varandra och ska hjälpa varandra.)

Som det står på min skylt vägrar jag ljuga eller plagiera, vilket skulle vara de andra alternativen. Ta och försöka ändra en aning och låtsas att jag skrivit det hela själv. Men Gud skulle veta om det om än ingen annan skulle notera det eller råka ramla på det jag översatt.

Så om folk inte vill läsa det jag delar på grund av detta, så står det dem fritt. Jag tvingar ingen att läsa. Jag vill bara försöka hjälpa till i den mån jag kan. Sedan har jag visserligen gjort en del saker själv eller med hjälp, men jag känner mig ute på djupt vatten varje gång jag gör det. Det är också en anledning till att jag hellre översätter.

Någonstans i mig så kommer en fundering upp angående lärargåvan. Om dessa som jag vält att översätta från inte egentligen är frälsta, så har de ju inte fått lärargåvan från Gud. Hur kommer det sig då att de kan tolka skriften så väl? I trosrörelsen tolkar de skriften som de har förstånd till och lärargåvan ja de är det lite si och så med. Och det märks! Det syns ordentligt när en person försöker undervisa andra om vad skriften faktiskt säger och de inte är i närheten.

Jag säger inte att alla i alla rörelser är sunda, men inte heller att alla inte är det. För jag tror tyvärr att det finns båda sorter överallt frälsta och icke frälsta och när det gäller frälsta finns alla tre sorter överallt, kalla, ljumma och varma. I slutändan dock är det inte du och jag som dömer vem som är frälst och inte. Tack och lov. Jag personligen skulle göra ett uruselt jobb.

Vi kan döma ut läror som falska, vi kan peka på vilka som är i dessa läror, varna för att den lära de håller sig till är falsk. Men det är nog tyvärr så långt som vi i vår enfald kan gå. För huruvida de faktiskt är sanna kristna som inte ännu fått upp ögonen över ”Kom ut från dem, avskilj er från dem och kom inte längre vid det som är orent” eller ej, ja, det vet ingen av oss. Vi lär bli förvånade en dag vilka som kom med och inte. Det är i alla fall min tro.

I takt med att vi får ett ord eller skriftställe uppenbarat för oss så har vi två val, lyda eller vägra lyda. Jag kan gå till mig själv. Jag har alltid älskat paltbröd och fläsk och ätit det med välbehag. Och av någon anledning har jag hela tiden inte förstått att vi ska avhålla oss från blodmat. Det ljuset gick upp för kanske 2 år sedan och jag är nu 57 och har varit frälst hela livet. Och oj saknar jag att äta paltbröd, men jag gör de inte längre.

Jag kommer ihåg när jag vr någonstans i tonåren och hur min ögon öppnats för regnbågen och jag ville berätta för någon så jag gjorde det för en ung tjej i församlingen, nästan som en lillasyster till mig och bra många år yngre. Svaret var; Har du inte förstått det förrän nu? Nej det hade jag inte.

Vid ett annat tillfälle inne på FB var det en äldre herre som fått uppenbarelse över något och delade detta och då fann jag mig själv i samma sits som min låtsas syster. Som tur var kunde jag dra mig tillbaka till minnet om regnbågen, annars kanske det hade kommit ett; Har du inte sett detta förrän nu? Det är ju trots allt så som vi har en tendens att vara. Nu kunde jag istället berätta att det hade jag fått ljus över tidigare, men samtidigt berätta om min upplevelse med regnbågen.

Vi behöver finnas där för varandra, dela det just vi har ljus över. Det lilla ljus vi har fått i skriften kanske hjälper någon annan. Det är i alla fall min förhoppning med det jag gör, att någon annan ska kunna ta det till sig och få nytta av det.

Jag hoppas att vi alla ska kunna dela med oss av det lilla vi har oavsett vem som berättar det för oss eller vart vi sett det som fått våra ögon att öppnas. Gud talar oftast genom skriften men det händer ibland att man kan se en vanlig artikel, videoklipp eller något annat som man bara råkar se och så kommer en andlig aha upplevelse, där något man läst i skriften får liv, för helt plötsligt förstår man hur det menas. Det hände dock inte speciellt ofta.

Inte vet jag om det här ens är begripligt, men nu har jag skrivit av mig om hur jag ser på saken. Gud välsigna er andra i det ni gör för vår Herre. Ingemo