Vi närmar oss antikrist inträde på scenen

Jag blir mer och mer fascinerad av hur många kristna som enkom vill höra bra saker. Det ska vara ja och amen till allting. Inga bekymmer får ens driftas. Hur kan dessa inte se att genom att tysta de röster som fortfarande hörs, så förbereder de marken för antikrists styre?

För att anitkrist ska kunna komma och efter hälften av sin regeringsperiod, ca 3 ½ år, börja föra krig mot de som vägrar böja sig, så måste den stora massan vara villiga att stå på den sidan.

Jag tycker att man nu, kan se mer och mer av hur olika familjemedlemmar ska kunna vända sig mot varandra, och så även de som kallar sig kristna systrar och bröder. Givetvis talar jag om dessa kristna syskon, som endast är ok med de som tycker och tänker som de själva. Mycket farligt, åtminstone anser jag det.

Om vår generation inte är den som får se antikrist komma till makten, utan det dröjer en eller två eller fler, generationer; Hur många röster kommer det finnas kvar som kommer våga stå emot, eller orka för den delen?

Gott folk, vi har fått en gåva att förvalta, det sanna evangeliet. Men det innebär också att vi inte bara kan ta allting med ett ja och amen. Sanningen är det som vi ska kämpa med näbbar och klor för, ingenting annat. Evangeliet har en gång för alla överlämnats i händerna på Kristi lärjungar, och det måste vi kämpa för att hålla rent, precis som apostlarna gjorde.

Vi är alla tillsagda att testa allting, och det innebär allting. Varför? Jo för att vi inte ska bli bedragna av de som är vargar invärtes men ser ut som oss, rör sig som oss, talar samma eller ett liknande språk som oss.

Hur många varningar har vi inte om det, både från Jesus själv och apostlarna?

Ögonen måste öppnas på Guds folk så de börjar se vad som håller på att ske, och öronen måste öppnas så att vi alla kan se och höra det som sker på alla fronter. Vi har inte råd att endast fokusera på frid, fred och fröjd, eller ”allt är väääl”. Om vi inte gör det, (testar allting, eller ser ”allt är väl”, överallt) så varnar skriften oss för att då är det fara å färde.

Jag har sagt det förut och säger det igen; Allt är inte guld som glittrar och glimmar, lika lite som allting som sker är Gud eller ens från Gud.

I en tid av avfall från den sunda läran som vi är varnade för, så måste vi börja inse att en hel del av det som ser ut som Gud, låter som Gud, och verkar vara Gud, i själva verket inte är Gud.

Frukten på trädet bedöms på om vi har rätt lära, inte om vi gör goda gärningar.

Vi har redan nu många så kallade ”kristna”, som släppt in kätterska läror, även New Age och rent ockulta såna. Mer och mer låter vi synden få komma in i församlingar, samfund och kyrkor, för vi har luckrat upp så mycket av det som skriften faktiskt säger, att det är rent skrämmande.

Och inte många är det som aktivt ens går emot rent uppenbara saker som homosexualitet, HBLTQ +, aborter och annat. Rent skrämmande när man verkligen tänker efter. Varför? Jo, för man vill inte stöta sig.

Av någon anledning har inte stöta sig blivit viktigare än att förkunna hela Guds rådslut. Tragedin med det är att många redan är på väg och ännu fler kommer hamna på väg mot en evig dom, en evig eldsjö.

Tystnat har ropen av de som ropar i öknen; omvänd er och gör bättring, ty himmelriket är nära. Idag ska det räcka med att endast ta emot Jesus i sitt hjärta, man behöver i själva verket inte ens vara en lärjunge till Jesus.

Matt 28:19-20 Gå fördenskull ut och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Fadern, Sonens och den Helige Andes namn. Och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.

Hur kan någon enda en tro att det räcker att bli frälst, för frälsningen är en gåva, och att det sedan är frivilligt att vara en lärjunge. Vilket många tror idag, och även predikar. Hur kan bli frälst och inte vara en lärjunge ens fungera?

Det är som att vi kan välja vad vi vill ha, och i vilken ordning vi vill ha det. Ja jag vill bli frälst, men jag vill inte ha Jesus som Herre i mitt liv. Är jag frälst så hamnar jag inte i helvetet, vilket jag inte vill. Men måste jag vara en lärjunge och ha Jesus som Herre i mitt liv, usch då får jag ju inte göra som jag själv vill.

Idag ska de som visar minsta bekymmer med saker, och ännu mer de som varnar, tystas. Man ska helt enkelt inte stöta sig med någon enda en. Hålla hand och sjunga kumbaja, det är ok. Säga ja och Amen till allting och alla, det är ok. Ett urvattnat evangelium som alla kan acceptera och rent av gilla det är också ok.

Men är det vad vi såg att Johannes döparen, Jesus och apostlarna gjorde? Nej, de höjde sina röster, de gjorde sånt som folk inte gillade, de sa det folket behövde höra, inte det som de ville höra. De offrade sina liv för evangeliets skull.

Ärligt talat så undrar jag hur många av alla dessa tysta röster, för att inte tala om de som hyschar ner andra, som ens kommer orka och vara villiga att dö för sin tro. Om sanningen ska fram så är jag själv aningens oroad över om jag kommer ha det som krävs, och då är jag en av de som står i stormen och går emot sånt som är fel, och ställer välbefogade frågor när så behövs.

Redan nu har jag länge mötts av glåpord över det jag gör, så jag börjar få lite hårdare skinn nu. Och ändå har jag den biten att jag ber och hoppas att jag inte kommer vika mig när det blir ännu svårare.

En kristendom som är urvattnat gott folk, den har inte kraften att frälsa en endaste människa. Om vi inte står upp för det sanna evangeliet, så är vi varken ljus eller salt i en värld som desperat är i behov av det.

Ja vi har alla olika tjänster, jag säger inte det. Men de olika tjänsterna ska vara Jesus underordnade. En tro, som alla kämpar för, inte en enhet mellan olika trosinriktningar, för enhetens skull. Varningarna behövs i en tid av ”Allt är väl”.

1 Tess 5:3- När folk säger; Fred och trygghet, då drabbar undergången dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och de slipper inte undan. Men ni, bröder, lver inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. De som sover, de sover om natten och de som berusar sig är berusade om natten. Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsningens hjälm. Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. Han har dött för oss för att vi ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör.