KOMMER JAG FINNA TRO NÄR JAG KOMMET TILLBAKA? mvh JESUS

Jesus ställde frågan; Kommer jag finna tro när jag återkommer? (Luk 18:8)



Vad menade han med det och finns det någon djupare mening bakom de orden?



Idag när vi ser oss omkring så har evangeliet framgång som aldrig förr, man räknar med att ca 2 miljarder är kristna, bara muslimerna bräcker det, då de beräknas vara 2.1 miljarder. Så frågan Jesus ställde kan på ytan verka helt obefogad, men är den det?



Idag har vi en mängd kyrkor och församlingar, en hel mängd olika inriktningar, och de kallar sig alla kristna. Skulle man räkna upp alla samfunds-betäckningar, så skulle listan bli lång. Men kan vi verkligen kalla alla i dessa olika inriktningar för kristna? Är de alla verkligen våra sanna systrar och bröder? Tillhör vi alla Kristus? Det här är viktiga saker för oss, som vill vara kristna, att både sätta oss in i och försöka besvara de frågorna.



Om inte alla har exakt samma evangelium, det som Jesus och Apostlarna predikade, är det då ett evangelium som leder till frälsning? Är det viktigt hur vi tror? Spelar det egentligen någon roll? Kan det vara därför som Jesus ställde den fråga han gjorde?



Låt oss backa upp tillbaka till den första församlingens kristna. Redan från början, om vi läser NT, kom det ulvar in i församlingarna, som förde in felaktigheter. Dessa gicks emot och korrigerades, de kastades ut ur församlingen, och varnades för, även namngavs. Det torde ge oss en bild av att Jesus menade något speciellt när han ställde frågan.



Vad är då den sanna läran, det evangelium som Jesus själv och Apostlarna talade om?
Hur kan vi bena ut vad som är exakt sanning, ren lögn, och vad som är en mix mellan de båda?



För att få en rätt och riktig bild behöver vi verkligen känna Gud och hans sinnelag. Vi lär känna honom bra i GT. Där ser vi vad han godkänner och inte accepterar. Vi får se hur han bestraffar felaktigheter. Kort sagt, vi får lära känna Guds karaktär. Och vi vet genom skriften att allting som har med Gud att göra är ”likadant idag, som det var igår och som det kommer vara i evighet”. (Hebr 13:8) Han förändrar sig inte. Vi å vår sida inte bara kan förändra oss, vi gör det också.



Människor påverkas av det som är runt omkring, och inte minst av den tid vi lever i. Det utflöde som hela tiden tillkommer, och hur världen förändras påverkar oss mer än vi kanske vill tro och förstå. Kunskapen är idag större än den någonsin varit, men är det enbart en bra sak? Kan vi som är och vill vara kristna, följa med i tidens ström utan att påverkas av densamma? Om vi påverkas av tidens strömningar, påverkar det inte också då vår tro? Jag personligen är helt övertygad om att det är så, och att det har påverkat oss oändligt mycket mer än vi kanske vill tro och förstå.



”När lärjungarna frågar Jesus om tecken på tidens slut och Hans återkomst, så varnar Han 4 gånger för villfarelse, och 1 gång för naturkatastrofer, krig och hungersnöd”. (Matt 24) Om alltså varningar för fel lära visar på att man närmar sig tidens slut, då måste det höra samman med Jesu fråga om Han ska finna tro när Han återkommer. Det bevisar om igen att det finns en sann tro, och att det inte är alla som har den, eller håller sig till den.



Paulus påpekar att ”lite syra gör hela degen sur”. (Gal 5:9) Vad i hela världen menar han med det då? Jo, att lite fel i läran, gör hela läran fel. Så om endast ett uns av läran är fel vad får vi då? Skriften varnar oss för att det ska komma ulvar in med läror av demoner. Detta är allvarliga saker. Lite fel i läran och vi har fått ”en lära av demoner”, (1 Tim 4:1) en lära som Satan och hans änglar, utklädda till ljusets representanter presenterar för folket. Det här borde få oss att verkligen haja till och tänka efter. 



En del läror som finns representerade kan vara enkla att känna igen, eller så har man sedan barnsben varit varnade för desamma och vet därför att de inte är sunda. Men är det dessa läror, som ska kunna ”förföra även den utvalda skaran”, (Matt 24:24) vilket vi är varnade för? Det låter ju inte vidare troligt. Troligare är det att det som ska kunna bedra oss kristna, kommer låta nästan rätt, se nästan rätt ut, ja, kanske även ”åtföljas av tecken och under”. (Matt 7:22)
Här får vi inte glömma ”Jesu egna ord; många ska på domens dag komma till mig och säga; Herre, Herre, har jag inte profeterat i ditt namn, drivit ut demoner i ditt namn och gjort kraftgärningar i ditt namn. Då ska jag svara dem; Gå bort ifrån mig ni laglösa, jag har aldrig känt er. Matt 7:22”



Vi är varnade mycket för avfall i sista tiden. För att avfalla så måste man ha något att avfalla ifrån, annars kan det inte bli tal om avfall. Vi varnas även för att även de utvalda (om möjligt) ska kunna bli bedragna. Kan det vara så att det inte bara är en fråga om att det kanske är möjligt, utan att det mycket väl är möjligt, om man inte är vaksam? Är det så, ja då är det ju viktigt att vi reder ut begreppen och lär oss vad som är rätt och fel.



”Mitt folk går under i brist på kunskap”, (Hos 4:6) säger skriften oss. Idag kan de orden tyckas märkliga. Vi har mer kunskap nu än alla andra före oss har någonsin haft, och det mesta finns ett knapptryck borta, för de som har dator i alla fall. Så vad menas med att folket går under i brist på kunskap? Kan det vara så att det som menas är att vi har dålig kunskap i hur man faktiskt ska läsa och tolka bibeln. Har vi även dålig kunskap i vad Gud godkänner och inte accepterar?



Bibeln ska läsas i sammanhang (kontext), skriften ska förklara skriften, och det är summan av skriften som är sanningen. Skriften säger oss att ”vi inte kan lägga till eller dra ifrån, gör vi det är vi förbannade” (bla. Gal 1:8). Vi har alltså en ram att hålla oss inom, som vi inte kan gå utanför. Det gäller både läsning och tolkning av skriften, likväl som det gäller hur vi lever ut våra kristna liv, och vilka läror vi tar in, eller blandar in. Ett rakt igenom sunt evangelium är det som gäller, och det var det Jesus menade när Han ställde frågan. ”Kommer det finnas (en ren , sund , sann,) tro när Jag, (Jesus,) återkommer? Luk 18:8”



Vi har inte bara tillåtelse att pröva allting och checka upp allting, det är vår skyldighet att göra det, och inte minst, våra eviga liv hänger på att vi gör det. Vi ska därför vara som ”Bereanerna som mottog ordet med tacksamhet, men sedan gick till skrifterna för att checka upp att det faktiskt var så som de fick berättat för sig” (Apg 17:11). Har man dock redan tagit in av falska evangelium, ja då kan det vara knepigare, eftersom man redan i och med det gått utanför den ram som vi måste hålla oss inom. Det är då vi behöver ta emot hjälp av andra.



Mycket i det som sägs i nästan rätt lära, är ju i stort sett likadant som det rena, sanna evangeliet. Men glöm inte att lite fel i läran, gör hela läran till ett verk av demoner. Har du och jag verkligen råd att inte lyssna till de som varnar oss för felaktiga läror? Är vi verkligen villiga att riskera våra eviga liv, på att vi har rätt?



Vi är varnade för att många falska profeter och lärare ska komma in i församlingarna och bedra oss, så det är inte bara viktigt att vi prövar allting emot vad skriften säger oss, utan också att vi verkligen ser till att vi byggt våra liv på den fasta klippan, på det sanna evangeliet.



Frälsningen är fritt och för intet. Det börjar med att vi bekänner våra synder och omvänder oss ifrån dem. Om vi tror att Jesus är Herre, och att Gud har uppväckt honom ifrån det döda, och bekänner det med vår mun, då är vi frälsta säger skriften.



Men det är precis som ett nyfött barn, detta är bara början. Om vi inte tar itu med synden i våra liv, så kan vi inte växa till alls. Den sura degen står för; felaktig lära, ondska och elakheter. Detta är korsets centrala budskap. Jesu lidande och död, där han dör, för våra synder. Vår omvändelse och att vi får våra synder förlåtna, när vi ber om det.



Det gäller efter detta att växa till i andlig mognad, lära sig vad som är gott och välbehagligt i Guds ögon. Det gör vi delvis genom att studera skriften och få reda på Guds karaktär, vad han godkänner och inte godkänner. Men även genom att arbeta på vår frälsning. Omvända oss när vi gör fel, vilket vi alltid kommer göra av och till, eftersom vi lever med den fallna naturen, och arbeta på att bli mer lika Gud i att leva helgade liv. Gör vi inte detta arbete så är vi att betrakta som laglösa.



Samma regler gäller alltså i det andliga riket som det gör i ett fysiskt jordiskt rike. Vi har regler att följa och hålla oss till, i bägge. I det andliga livet är det Bibeln som visar oss vilka regler som gäller, och vi får inte gå utanför den.



För egen de är jag övertyga om att det spelar roll hur vi tror och vad vi blandar in.